Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (S) sticker inte under stol med att underhållet av regionens enskilda vägar är en utsatt utgiftspost, i synnerhet i tider av besparingar.
– Folk är missnöjda. Jag tror att de enskilda vägarna kan skötas bättre av dem som bor i områdena. En möjlig lösning är att skjuta till extra resurser för att återställa vägarna innan det överlåts till en samfällighetsförening eller liknande. Då kan de själva styra över vilka åtgärder de vill ha och hur ofta, det tror jag är det bästa. Så ser det ut i resten av landet och regionen kan inte fortsätta ha det ansvaret.
Enligt Tommy Gardell täcker statsbidraget knappt en tredjedel av regionens kostnader för enskilda vägar.
– Det är nästan hälften så mycket som vi fick bara för några år sedan. Och vi vet ingenting om hur det blir kommande år. Jag vet bara att det blir mindre och mindre i statligt bidrag, säger han.
Regionen fick cirka 6,4 miljoner kronor i kompensation för skötseln under 2017, enligt teknikförvaltningens egna uppgifter. Det är en rejäl minskning mot tidigare år och den budget på 8,9 miljoner som teknikförvaltningen räknat med. "Statsbidraget för enskilda vägar kommer att minska successivt kommande år", skriver förvaltningen i en tjänsteskrivelse till tekniska nämnden i år.
Men enligt Trafikverket satsar staten inte mindre pengar på de enskilda vägarna. Och när GT undersöker saken närmre, visar det sig att Region Gotland sedan fyra år tillbaka borde ha känt till att driftbidraget skulle sänkas med start 2016. Trafikverket införde då den nya beräkningsmodellen för statsbidraget, ett arbete som började redan 2013.
– Syftet är att få en mer rättvis fördelning över landet. Det stämmer att regionen i och med detta får ett lägre bidrag totalt sett, men vi har inte för avsikt att göra någon generell neddragning på enskilda vägar i Sverige, så det Region Gotland säger stämmer inte, säger Anne-Lie Ericsson som är nationell planerare för enskild väghållning på Trafikverket.
Enligt den nya bidragsmodellen har nämligen kompensationen för moms höjts för väghållaren, vilket för Gotlands del betyder fem procent, eller cirka 450 000 kronor, i uteblivna intäkter eftersom en kommun eller region inte är momsberättigad.
Men det som enligt Trafikverket är den huvudsakliga orsaken till Gotlands minskade andel, är regionens höga kostnader för dammbindningen av vägar som har legat på de dubbla i jämförelse med genomsnittet i landet. Men i dag ligger man på samma nivå som resten av landet tack vare att man gått över till en billigare metod, enligt Trafikverket.
– Den nya beräkningsmodellen har utgått från uppgifter från landets väghållare då vi gjorde en enkätundersökning inför att vi tog fram den nya prislistan, där vi ville ha in exempel på faktiska kostnader för underhållet.
Gotland var det enda län där Trafikverket inte fick ett enda svar, vilket kan ha varit en nackdel i sammanhanget, enligt Anne-Lie Ericsson.
Tommy Gardell håller fast vid sin bild av ett successivt minskat statligt stöd. Och att budgeten skulle spricka med nära 2 miljoner för 2017 kom som en överraskning för vägenheten – trots att tanken med Trafikverkets nya bidragsmodell är tydligare ramar för beräkningen av det årliga driftbidraget
– Oavsett hur de räknar ut bidraget så har Gotland missgynnats i alla fall, säger Tommy Gardell.
Kan man inte minska kostnaderna då?
– Nej det är bättre att vägföreningar tar över, tror jag, Då har de bättre kontroll och vet vad de får för pengarna. Men hittills har vi inte landat i några sådana överenskommelser. Det verkar inte vara någon som är beredd att göra jobbet.