Torpet byggdes på 1870-talet, dess historia finns väl bevarad nedtecknat och i bilder.
Vackert inbäddat bakom skyddande syrenhäckar i en skogskant ligger sommartorpet som byggdes under 1870-talet. För P-O Nyquist och Peter Christensen var det fasta punkten på Gotland, men ack så trångt.
– Det var för litet och man kom rakt in i köket, på vintern var det lerigt ute, säger P-O Nyquist och får medhåll:
– Man slogs med taket – på 38 kvadratmeter nere och snedtak uppe, säger Peter Christensen.
När de träffades för 25 år sedan hade P-O redan varit ägare till torpet i många år.
– Min mamma Maj-Stina är född i Eskelhem, pappa i Stenkumla, och jag har varit 63 somrar här i Eskelhem. Det är hemma lika mycket som i Solna, och vi känner i princip alla här i vår ålder, säger han och berättar att han hunnit träffa sex generationer i en av familjerna i socknen.
Torpet i Eskelhem finns kvar, men har fått en tillbyggnad på 300 kvadrat. Peter Christensen och P-O Nyquist är mer än nöjda, här i den del de kallar "galleriet" med väggar av glas.
P-O Nyquist visar hur torpets yttervägg bryggar över till det nya moderna, som påminnelse av de tider som varit.
Halva året bor paret i lägenhet i Råsunda. Drömmen om något mer ordentligt, för att kunna tillbringa mer tid på Gotland även vintertid, fanns under flera år.
– Det var flera som sa att vi borde riva torpet, men det huset var ju själen på tomten, säger Peter Christensen.
Många skisser och idéer hann passera, innan slumpen korsade Peter och P-O:s vägar med byggarbröderna Staffan och Paul Bergström. På en 50-årsskiva i Uppsala, för en kvinna från Eskelhem, insåg Peter och Paul att de hade gemensam bakgrund från restaurangkök.
– De första skisserna vi fick se är ganska likt det vi har byggt i dag, säger Paul Bergström och berättar att det tagit honom och Staffan nästan fyra år att komma dit.
Det stora huset, tillbyggnaden, blev klart i början på sommaren 2023.
– Därefter har vi totalrenoverat torpet, med nytt tak, isolering, nytt golvbjälklag med golvvärme och byggt om det gamla köket.
Staffan och Paul Bergström har ägnat fyra år åt att förverkliga Peter Christensen och P-O Nyquists husdrömmar. Alla fyra är mer än nöjda.
Staffan Bergström visar det finurligt inbyggda och dolda barskåpet, bakom en tavla i bokhyllan utan böcker.
Hösten 2020 sattes spaden i marken, för att gjuta bottenplattan. På bygglovet står det tillbygge, något som inte är en överdrift med dryga 300 kvadratmeter bostadsyta.
– Vi fick rådet att använda torpet som huvudentré, annars kommer vi aldrig att använda det, och så blev det, säger P-O Nyquist och berättar att de fick hjälp av en ung arkitekt, August Almqvist Jansson, med stor talang för att vrida detaljer och några större val på plats, men att de skapat det mesta själva:
– Jag har alltid varit förtjust i arkitektur, men valde en annan bana på KTH, säger han.
Ek i paneler hela väggen upp, en trappa med belysning underifrån, och avskalad inredning. Allt gör att Peter och P-O stortrivs i sitt nya hus.
En husesyn ger besökaren oväntade upplevelser, och en känsla närmast av att se Gert Wingårdh framför sig i TV:s Husdrömmar. Siktlinjer på nära 30 meter inomhus. Ljus som flödar kors och tvärs igenom byggnaden. Och ett galleri i glasväggar, som förbinder torp med resten, blandar stilsäkert 1800-tal och det gamla med det moderna.
– Det var omöjligt för oss att fortsätta, vi var tvungna att bryta helt med det gamla – med stora fönsterpartier utan spröjs. Annars hade det bara sett patetiskt ut, säger P-O Nyquist.
Torpets gamla kakelugn sattes om redan 1985 och det gamla trånga köket där har nu blivit kaklat vinrum.
– Vi gillar att ha middagar och bjuda hem folk, säger han och berättar att de i fjol hade 100 gäster hemma samtidigt på mingel.
Siktlinjer har varit ledordet, där ljuset flödar dryga 27 meter fritt igenom huskroppen och förbinder inne med ute.
I galleriets glaspartier har en bit av torpets röda träfasad fällts in, som påminnelse och förlängning av det som en gång var.
Alla golv ser ut att vara slipad kalksten, men är faktiskt gjutna plattor.
– När vi har middagar ska man inte behöva vara nervös för att råka spilla vin på golvet, säger P-O Nyquist och förklarar att tanken i det mesta har varit att bygga praktiskt men snyggt och avskalat – underhållsfritt så länge de lever hellre än i exklusiva material.
Att bygga långsamt har också påverkat val av material, och gett dem tid att vara med och dela alla besluten själva.
– Jag hatar att behöva ta beslut på telefon, jag vill kunna känna efter, säger Peter Christensen och menar att det kräver både dialog med byggarna och att han och P-O rent fysiskt finns med på plats under byggets gång.
Trädgården är Peter Christensens stora intresse.
Regnvattentankar på tio kubik samlar upp allt vatten från hustaken som via en pump används för bevattning i den stora trädgården. I dammen simmar just nu både paddor, guldfiskar och vattensalamandrar.
Torpet är i det närmaste bara en farstu till det stora nybygge som nu står klart, med ett galleri i glas emellan.
Peters bakgrund i restaurangbranschen gjorde valet lätt att från början skippa öppna planlösningar, även om huset ändå upplevs luftigt.
– Jag tror att hela den här trenden med öppna planlösningar kommer att försvinna, säger P-O Nyquist medan Peter förklarar hur opraktiskt det är att stå och steka fläsk i ett kombinerat kök med vardagsrum och skinnsoffa.
Att bygget gått långsamt har gjort att de kunnat hitta kakel och klinker billigt. Och ritat in både kul och ovanliga detaljer, som dörrar utan handtag och barskåp infällt bakom en tavla i bokhyllan utan böcker – som samtidigt är kombinerat räcke från en balkongliknande del ovanför vardagsrummet.
– Det är bättre att få drömma helt fritt, och dra ner på ambitionerna, än att begränsa tanken redan från början, säger P-O Nyquist.
Blått är genomgående i parets sovrum, alltifrån tavlan från Falkenbergs hamn till överkastet skapat av en gotländsk textilkonstnärinna.
Tur och brist på tidspress gjorde att materialvalen kunde fyndas billigt. Som kaklet på väggarna, under hundralappen per kvadrat.
Planerna på inomhuspool övergavs, och ersattes med bastu och relaxavdelning – där ett hemmagym ska inredas. Gästrum och toalett för gästerna finns en trappa upp. En trappa som bara den är något ut över det vanliga. Innerväggar i ek med belysning underifrån får trappan att liksom sväva fritt i rummet. Några millimeter luft istället för golvlister mellan vägg och golv ger samma svävande känsla för ytterväggarna.
– Det var ganska pilligt, vi fick såga ut mallar i plexiglas att lägga emellan när vi putsade väggarna, säger Staffan Bergström.
Inredningen är sparsmakad, noga utvald, med konst som både Peter och P-O delar intresse för. Nu återstår trädgården, där Peter är den drivande, med planer på whiskyberså och romersk del med en marmorstaty.
Med vänner både i Stockholm och på Gotland menar de att de har det bästa av två världar.
– Jag har alltid sagt att det finns fyra skäl att inte bo på Gotland: November, december, januari och februari. Men med det här huset går det faktiskt att vara här, säger P-O Nyquist.
Bröderna Staffan och Paul Bergström avslutar nio års samarbete på heltid i den gemensamma firman med att bygga klart huset i Eskelhem.
För byggarbröderna Bergström blev huset det sista de gjorde ihop. Paul ska gå i pension och Staffan se sig om efter något annat.
– Vi har varit här för att kunden ska bli nöjd, och vi har haft en fantastiskt bra dialog med Peter och P-O, säger Staffan Bergström medan Peter skrattar och menar att deras idéer inte sällan skapat utmaningar att behöva lösa för byggarna.
Att allt fått ta sin tid har sänkt kostnaden per kvadratmeter, på bekostnad av just tidsåtgång innan inflyttning kunde ske. Alla fyra är mer än nöjda med slutresultatet av vad de skapat tillsammans under fyra år.
– För mig har det varit viktigt att förbinda inne med ute, och ute med inne, säger P-O Nyquist medan Peter Christensen berättar att det enskilda läget gör att de nu kan spela musik på högsta volym:
– Det är bara korna som finns här utanför, och de gillar opera!
Eskelhem är nu hem och ostörd pärla, där P-O känner familjens rötter, medan grannsocknarna ner mot havet i sommar fylls av turister och sommarhus.
– Grillar grannen har man rena Lützendimman, det vill jag inte ha.