I söndags gick Ola Eriksson, aktiv i Etelhems hembygdsförening, och Anna Malm Bernsten, som badat i Sigvalde i 26 år, sin sedvanliga runda runt badet vid Sigvalde träsk för att plocka upp skräp och ta hand om kvarglömda saker. Alltsedan Region Gotland lämnade över ansvaret för badplatsen har en grupp av eldsjälar skött denna syssla helt ideellt.
När de båda kom fram till klipporna vid hopptornet stannade de till och Ola berättade om ett par praktfulla "kattskallar" på platsen.
När de dagen därpå, i måndags, gav sig av på samma runda tidigt på morgonen var det något som inte riktigt stämde. När Anna kom till badets klipp-parti uppmärksammade hon ett lerigt hål i klippan. Snart förstod hon vad det var som måste ha hänt:
– De båda kattskallarna var borta! Någon måste har huggit dem ur klippan med något slags verktyg, kanske ett spett eller liknande, berättar hon.
Vad for genom ditt huvud då?
– Jag blev jätteupprörd, riktigt arg. Det känns så vanvördigt!
Anna tillkallade Ola som också han kunde konstatera att kattskallarna var puts väck.
– Hade vi inte stannat till och tittat på fossilerna dagen innan så hade vi kanske aldrig upptäckt eller tänkt på att de var borta, men nu kunde vi vara hundra procent säkra, säger Ola Eriksson.
Ola visste inte riktigt vem han skulle kontakta så han ringde sin vän, arkeologen Per Widerström, som också han är bosatt i Etelhem. Under måndagseftermiddagen tog Per sig till platsen och fotograferade gropen i klipphällen.
– Jag är ju arkeolog och ingen expert på det här området, men jag har varit i kontakt med länsstyrelsen. De säger att de inte kommer att gå vidare med det här eftersom badplatsen inte ligger inom ett reservat, berättar Per Widerström.
Badplatsen ligger på privatmark som ägs av en samfällighet och det är alltså upp till markägaren att anmäla det inträffade till polisen.
Det är enligt lag förbjudet att hacka loss fossiler från block eller berggrund. Ett sådant tilltag ingår inte i allemansrätten. Enligt brottsbalkens kapitel 12 räknas så kallad knackning som åverkan eller i grövre fall som skadegörelse.
– Det här måste polisanmälas. Troligen läggs ärendet ner på en gång, men det är i alla fall en signal om att vi ser allvarligt på det här. Förhoppningsvis kanske folk blir mer uppmärksamma på om någon knackar och hackar i klipporna framöver och blir medvetna om att så här får man inte göra, säger Anna.