Det bakas våfflor när GT hälsar på, ett avbrott från den vanliga vardagen då det nöts grammatik och ordföljder.
Istället för att brottas med uttryck som ”det beror på” eller skillnaden på ”förstår” och ”förstör” ska våffelreceptet tolkas och smör och ägg vispas ihop. Det kan bli nog så krångligt när kurskamrater från sju länder och med lika många modersmål ska samsas.
Naser Ibrahim kom från Damaskus i Syrien till Gotland och asylförläggningen på Kneippbyn i samband med den stora flyktingvågen för ett och ett halvt år sedan.
I dag gör han allt för att utveckla språket och etablera sig i sitt nya land.
I lektionssalen undviker han oftast sina landsmän och sätter sig oftast tillsammans med en kvinna från Polen.
– Då kan vi inte använda våra egna språk utan måste prata svenska, säger han.
Naser har lägenhet i Visby och familjen på plats, fru och tre barn, minstingen är bara knappa året och född på Gotland.
– Jag trivs, det går bra, säger han. Kanske öppnar jag en snabbmatskiosk med asiatisk mat. Eller en restaurang, någon gång.
Han har accepterat sitt öde, på den mark han som barn trampade finns ingen framtid, den finns här nu.
– Jag försöker lära mig svenska bra, säger han.
På Sfi studerar just nu omkring 180 personer den svenska språket. Inte helt lätt att lära sig, lyder omdömet. Inte minst för dem med arabiska som modersmål eller dem som är ovana vid det latinska alfabetet.
Det finns tre studievägar att ta, ettan för analfabeter eller ytterst liten skolgång i sina hemländer, tvåan för skolbakgrund ända upp till gamnasienivå och trean för akademiker.
Antalet elever har ökat sedan flyktingströmmen hösten 2015. Senaste året har det startat omkring 30 nya studerande varje månad.
Region Gotland, som står bakom Kompetenscentrum, har en skyldighet att erbjuda flyktingar som fått uppehållstillstånd en studieplats inom en månad. Just nu finns omkring 100 personer i asylprocess i Klintehamn, hur många av dem som stannar vet ingen än.
– För första gången kommer vi i år att ha undervisning hela sommaren så att de som inte har sommararbete snabbare ska kunna klara sina kurser, säger Eva Elisdotter, sfi-ansvarig.
Men det finns även de som kommit till Gotland av kärlek. Vissa kallar rent av Sfi för ”kärleksnäste”, för lika många människor som det finns här under världens tak, lika många historier finns det; vissa svarta av sorg, andra röda av kärlek.
I det här klassrumet ryms öden från Syrien, Thailand, Filippinerna, polen, Pakistan, Turkiet och Liberia.
Som Donny-Lynn Dominguez från Filippinerna som i dag är gift Widén, hon bosatte sig på ön för kärlekens skull för ett och ett halvt år sedan.
Och som Lamprai Udomporn som fann sitt livs kärlek först sedan hon anlänt till Gotland.
Vissa bränner av hela utbildningen på en termin, andra tar längre tid på sig att läsa de olika stegen.
Ibland uppstår kulturkrockar, det svenska systemet bedömer individens förmågor medan vissa av eleverna anser sig klara när en bok är läst eller en uppgift genomförts.
– För oss är det viktigt med tydlighet i vad som gäller och att studierna bygger en hel del på eget ansvar, säger Eva Elisdotter.
Så hur gick det med våfflorna? Jodå. Många män tittade på, många kvinnor skötte bakandet. Men till slut luktade det fett och nybakt i klassrummet.
– Det här tillhör inte vanligheterna, men det är ett sätt att lära sig den svenska kulturen och samtidigt utveckla ett funktionellt språk i samarbete med andra, säger Amanda Ekelund, lärare tillsammans med Marika Stengård.