Bara minuter innan loppiset i Fardhem ska gå av stapeln. Folk försöker komma så långt fram mot avspärrningstejpen för att ha bäst chans att plocka hem de finaste grejerna.
– Värm upp nu då! är det någon som ropar ut precis innanför avspärrningstejpen.
En volontär kollar på sitt armbandsur. Snart slår klockan tio. Då klipps avspärrningstejpen och Fardhem Garda BK:s jätteloppis inleds.
– Du är som en hundrameters löpare, säger en annan person och skrattar åt en som står och stretchar.
Allt utom fysiskt våld verkar vara tillåtet när det gäller att hinna först till loppisens dyrgripar.
Tejpen bryts och de första löparna är iväg. Majoriteten av den stora klungan som samlats för loppisen fortsätter i raskt gångtempo bakom dem.
En av de stora ladorna på gården rymmer bara möbler. Alla lador är mer eller mindre helt fyllda, trots att det inte kommit in riktigt lika många prylar som tidigare år.
Loppisen fungerar på det sättet att folk donerar sådant de inte längre behöver. Varenda öre från det som säljs går sedan oavkortat till Fardhem Gardas fotbollsverksamhet. Tidigare år har vinsten varit över 100 000 kronor, och förhoppningsvis går det lika bra i år.
– Det har kommit in lite färre grejer i år men det tror vi beror på att folk har hunnit rensa hemma under pandemin och sålt det på egna loppisar istället, säger Barbro Johansson, en av loppisens arrangörer.
Ett litet urval av alla de tavlor som finns till salu på loppisen. En exalterad besökare till vänster tycks ha hittat en som matchar ganska väl med sin klänning.
Ricky Tillblad lät bli att springa i täten men har ändå drygt tio minuter efter start hunnit samla på sig ett stort träbord och bär redan på ett till.
– Du, det här risiga träbordet, tar ni 30 kronor för det? frågar han Barbro Johansson.
– Det var väl jättefint? Nej lite till, det går ju till fotbollsverksamheten, svarar hon.
Slutpriset blir en femtiolapp. Båda verkar de nöjda med affären.
Ricky Tillblad står nöjd med sina två bord. Några grejer till skulle han hinna plocka på sig innan han tackade för sig.
Synnöve Mork är en av alla som är här med familjen. Hon säger att ungarna i familjen gillar att spela sällskapsspel när de är på landet, och hon har redan hittat några gamla favoriter.
– Den här klassikern, till exempel: ”Råttfällan”. Sedan har femåringen fått ett bokstavsspel, och så ville han naturligtvis ha en låda med dödskallar på. Längre än så har vi inte kommit än, skrattar hon.
Hon och Roger Åström försökte gå och spana in möblerna men tyckte att det var lite svårt att forcera sig fram inne i ladan. Kanske är det bättre att vänta ut den värsta rusningen.
En tavla, några leksaker och en cykel är vad Christer Spanne, Emelie Spanne Eriksson och Martin Liljenfeldt har hunnit köpa.
En bit längre bort står Nina Österman Skeppholm och kollar in sina fynd. Än så länge är det vinglas, några köksattiraljer och en våg som hon hoppas fortfarande funkar. Maken Martin Skeppholm har plockat på sig några vinylskivor.
Har ni plats för allting?
– Nej, vi ger dem vidare till andra loppisar, det är en slags cirkulär ekonomi, säger Martin.
Nina Österman Skeppholm och Martin Skeppholm har tidigare år passat på att köpa stora mängder serietidningar till barnen när de varit på loppis. Men nu har barnen blivit för stora för ”Fantomen” och ”Kalle Anka”.