Gotlandsbolagets huvudkontor på Hamngatan i Visby hamn. Vi visas en trappa upp till styrelserummet. Hela rummet går i mahognybrunt och styrelserummet känns som klassiskt 1970-tal – jag och fotograf David tänker båda att det måste vara ett av få styrelserum som ännu ser ut på det viset. Eric D Nilsson syns inte till.
Blicken fångas av ett stort porträtt av Eric D, målat 2003, som hänger på ena väggen.
Hans fru Marianne låter hälsa att Eric D är upptagen i telefon och att han kommer om några minuter. Till slut kommer han. Handslaget är fast och han minns mycket väl att senast vi sågs var för flera år sedan då det blev klart att de fått klart med ett nytt avtal med Trafikverket.
Eric D:s goda minne är något som utmärker honom och är vida omtalat i branschen. Han minns folk, hög som låg. Han hälsar på besättningsmän och ekonomiarbetare med samma självklarhet som landshövdingar och ministrar.
Innan vi inleder intervjun ursäktar han sig för att det dröjt någon minut på grund av hans telefonsamtal. Telefon alltså. Inte mobiltelefon.
– Nej, en sådan har Marianne. Jag använder inte mejl eller det där Google. Det är inte något för mig, säger han och vi tittar in på hans kontor där en gammal hederlig knapptelefon står på skrivbordet.
Nu fyller han 90, och den här intervjun ska handla om det, bland annat. Hans livsgärning, Gotlandsbolagets framtid och vem han tror kommer ta över. Vi börjar med varför det blev Gotland från första början.
– Min far var kamrer i Cementa i Stockholm som förvaltade Slites cementfabrik och hade dessutom ansvaret för befraktning av det skuttonnage som fraktade cementen till fastlandet. Min första resa till Gotland gjordes när jag bara var några månader gammal. Sedan dess var jag där med mina föräldrar någon månad varje år, då vi bodde på Slitebadens hotell, säger Eric D Nilsson.
Han har under årens lopp bland annat varit vd för Sveabolaget, vd för Gotlandsbolaget, styrelseordförande i Gotlandsbolaget och även arbetat med fartygsaffärer i sitt egna företag. På frågan om det hade kunnat bli en annan bana i livet svarar han:
– Det hade nog inte kunnat bli något annat, jag är född in i den här banan. Min ingifte farbror var styrman i Sveabolagets Heimdahl som förstärkte Gotlandsbolaget under krigstiden och min farfar var anställd i flottan.
1970, när han blev vd för Gotlandsbolaget, började han att köpa upp aktier i bolaget. Nu är familjen Nilsson majoritetsägare via familjebolaget Trojaborg. Eric D Nilsson säger att det finns flera saker som är bra med att familjen är majoritetsägare.
– När jag gick på London School of Economics lärde jag mig att det var viktigt att hålla i likviditeten. Det var flera bolag som inte gjorde det förr, och nästan hela den svenska handelsflottan gick ju under. De hade unga och nyfikna civilekonomer som vd eller ekonomer. Då tänkte man att om det gick att låna upp till skorstensröken så hade man kapital, kunde få billiga räntor och sedan köra en hög utdelning på det egna kapitalet.
– Men när de svåra tiderna kom var man hårt belånad, och om bankerna samtidigt blir försiktiga, då blir det svårt. När jag fick något att säga till om i olika rederier, då har jag alltid sagt att man ska ha en god likviditet, säger Eric D Nilsson.
Vad säger du om Gotlandsbolagets ekonomiska situation?
– Man kan leva en kortare tid med dålig lönsamhet, men du kan aldrig leva en dag utan god likviditet. Vi är Sveriges äldsta rederi och det hade vi nog aldrig varit om vi inte hade varit majoritetsägare. Jag känner mig väldigt lugn med den ekonomi och likviditet som vi har. Det ska mycket till att få oss på fall, säger Eric D Nilsson.
Hur ser du på GA:s granskning av Gotlandsbolaget som gjordes i mitten av året. Ni har bland annat fått kritik för att ni inte redovisar fartygshyrorna?
– Jag har väl egentligen ingenting att säga om den, det mesta framkom där. Men vi ska definitivt inte tala om för en konkurrent vad vi har för precisa kostnader, då kan vi få någon som lägger sig precis under oss under en viss tid. Vi ska redovisa generellt vad vi har för intäkter och kostnader, men inte i detalj. Vi ska inte dissekera våra olika punkter och visa upp dem för en konkurrent, säger Eric D Nilsson.
Det märks tydligt att han brinner för Gotlandsbolaget och att det är något som han ägnar väldigt mycket tid åt som en hobby.
– Det är kanske inte som ett extra barn, men i alla fall som ett barnbarn. Det här hjälper mig att hålla mig pigg, jag får ha minnet i behåll och jag hade kanske inte levt så länge om det inte var för Gotlandsbolaget, säger Eric D Nilsson.
Det finns flera som säger att det är Eric D Nilsson som bestämmer allt inom Gotlandsbolaget. Det är en beskrivning som han själv inte riktigt vill hålla med om.
– Jag har slutat ge order, nu ger jag i stället råd och anvisningar, säger han.
Men är det inte nästan samma sak?
– Det var någon filur som sa det i styrelsen också, denne sa ”Om det är någon jävel som inte lyder vad du säger, då vet den nog vad som händer. Då är det lika bra att du säger att du ger order.” Det är nog lite skarpt att säga att de inte gör något utan mitt godkännande. Men om det är allvarliga beslut som ska tas, då blir jag alltid rådfrågad, säger Eric D Nilsson.
– Sedan är jag inte någon diktator. Om det är någon som har en idé som är bättre då har det hänt att jag sagt att ”vi prövar din idé och ser hur det går.”
Hur ofta hörs du med Christer Bruzelius (Destination Gotlands vd) och Håkan Johansson (Rederi AB Gotlands vd)?
– Vi hörs väldigt ofta. Det blir kanske tre gånger i veckan, men inte lördag och söndag. Jag är mest nyfiken hur de tänker i olika frågor, men de är väldigt självständiga, säger han.
Eric D säger att han sagt till Marianne att hon ska säga till om han börjar tappa minnet eller blandar ihop saker. För det är en verklighet som han snart ser framför sig.
– Om familjen ser det minsta tecken på att det slirar och att jag börjar bli dement. Då ska hon se till att jag lägger av med allting, för det märker man ju inte själv. Det har hon lovat mig, säger han.
Är det barnen som ska ta över?
– Ja, jag har fått ett löfte från mina barn om att de ska behålla majoriteten. De tre kompletterar varandra väldigt bra och konkurrerar inte med varandra. Jan-Eric (Nilsson) är fartygsbyggare, Björn (Nilsson) är ekonom och Ami (Ann-Marie Åström) är sjörättsjurist. De har lovat att de ska hålla ihop familjebolaget.
Eric D Nilsson säger själv att Gotlandsbolaget är ett Sveriges starkaste rederier rent ekonomiskt. Men han poängterar att det inte är Gotlandstrafiken som bolaget tjänat pengarna på – det är färjeaffärerna som gjort att bolaget kunnat utöka kassan.
– Vi var först i Jugoslavien och beställde fartyg till halva marknadspriset, vi var först i Kina och det gick galant. Vi har beställt fartyg, underhållit dem och kunnat sälja dem till ett bra pris. På så sätt har vi kunnat få upp kapitalet, säger han.
Han har även haft bra koll på när olika varv behöver ha in beställningar.
– Om du kan beställa rätt fartyg till rätt priser när varven behöver beställningar är det väldigt bra. Det har vi nästan gjort till en vetenskap att följa och på det viset har vi byggt upp kapitalet. Vi har inte tjänat några större pengar på Gotlandstrafiken som sådan, säger Eric D Nilsson.
Han har fått mycket beröm för de affärer som han gjort och för sin goda näsa för fartygsaffärer. En näsa han skaffat sig genom hårt arbete.
– Jag lärde mig det i England, Tyskland och de skeppsmäklerier som jag praktiserade hos. Jag vill göra bra affärer och jag gör det med de som kan presentera garantier, säger Eric D Nilsson.
Med det självförtroendet, och med facit att backa det med, är det kanske inte så konstigt att han ännu har väldigt mycket att säga till om i rederiet.
Men nu blir det semester. Och en semester som anstår en redarfamilj. Han har valt att fira sin 90-årsdag med att bjuda hela familjen på en kryssningsresa i USA.
– Vi flyger upp till Fort Lauderdale och kommer åka igenom nya Panamakanalen, besöka fyra hamnar och sedan avsluta i San Francisco. Båten tar 250 passagerare och vi kommer att fira både jul och nyår där, säger Eric D Nilsson.