Starka åsikter om skarvarnas framfart på Fårö

Att skarvarna finns på Fårö är ingen tvivel om, boende och besökare vittnar om växtdöd och fiskbrist. Ornitologen Måns Hjernquist menar att problematiken är relativ.

På en liten ö i Ajkesträsk märks det på växtligheten att skarvarna bott där.

På en liten ö i Ajkesträsk märks det på växtligheten att skarvarna bott där.

Foto: Gunnar Britse

Fårö2019-09-22 09:21

Huruvida skarvarna utgör ett problem på Fårö beror på vem man frågar, ornitologiska föreningen säger en sak, sportfiskarna en annan och någonstans i mitten kan vi hitta forskningen också. 

– Det beror på hur man definierar ett problem och vem man frågar skulle jag säga. Jag tror inte yrkesfiskarna konkurrerar med skarvarna om fisket men jag har hört att sportfiskarna har haft bekymmer, säger Måns Hjernquist, ordförande i Gotlands ornitologiska förening. 

Enligt Måns Hjernquist har antalet skarvar på Gotland minskat sedan några år tillbaka. Han förstår människors tankar men menar att skarven inte är den enda fågeln som skadar växter. 

– Att skarvarnas avföring dödar träd menar ju vissa också är ett problem. Men det finns andra fåglar som gör samma sak, bland annat Sillgrisslorna som finns på Karlsöarna. Jag förstår visserligen att det inte är så roligt att åka på utflykt till en skarvkoloni på grund av allt fågelbajs men jag hade ju inte vilja satt mig i en koloni med tärnor heller, säger Måns Hjernquist. 

Bertil Eklund är aktiv i Fårösunds sportfiskeförening och bekräftar Måns Hjertquists tankar om sportfiskarna.

– Det är klart det märks av, de äter massor med fisk vilket då påverkar vårt fiske. Och så ser det ju hemskt ut på öarna, både i träsken och i havet. 

Frans Brozén bor på Fårö och menar att det är ett växande problem som syns mer och mer.

– Jag tror inte lösningen på det hela är att utrota dem. En lagom nivå på fåglarna är vad vi behöver, Ajkesträsk är helt nedbajsat och som jag förstått det börjar fiskpopulationen tryta också. 

Kjell Larsson är professor på Linnéuniversitetet i Kalmar och har under flera års tid bevakat skarvpopulationen på och kring Gotland. Även han är försiktig med att kalla skarvarna ett problem.

– Skarvarna är inte nödvändigtvis trogna sina häckningsplatser. De kan röra sig från år till år och det är väldigt svårt att härleda att en population av till exempel aborrar minskar just för att skarvarna äter fisken. 

Kjell Larsson medger att populationen kring just Ajkesträsk ökat och att fåglarna i så fall möjligtvis flyttat från öar utanför Gotlands kust.

– Skarvarna är opportunister, de tar för sig av vad som finns att ta för sig av. Men det är tydligt att skarvpopulationen på hela Gotland minskat de senaste åren i alla fall. 

Arkivbild.
Arkivbild.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!