Först blev det inga musslor alls. Bara de små kräftdjuren havstulpaner växte i odlingsbanden. Efter förra årets besvikelse bestämde Manuela de Gouveia och Bertil Eklund, som sköter odlingarna att inte kontrollera dem veckovis som tidigare. Nu i augusti gav tålamodet resultat.
- Det handlar bara om tajming. Musslorna släpper sina larver strax efter att havstulpanerna släppt sina. Det har vi lärt oss är runt midsommar, säger Manuela de Gouveia.
Millimeterstor svart prick
Hon pekar på en några millimeter stor svart prick. Storleksmässigt är den långt från de blåmusslor vi är vana att äta.
- De blåmusslor som vi äter kommer från Västkusten. I Östersjön är salthalten för låg, därför kan vi aldrig komma upp i de stora storlekarna, berättar biologen.
Musselodlingar har en renande effekt där vattenkvalitén inte är så bra. De motverkar övergödning som är ett växande problem i Östersjön.
Själva odlingen i Fårösund är utrustad med speciella musselband som sitter fast i en ställning. Banden har en hård struktur som gör att musslorna fäster bra. När blötdjuren väl sitter där så flyttar de sig inte.
Själva odlingsställningen väger 45 kilo. Bertil Eklund berättar att de trodde den förra odlingen var borta efter vintern.
- Det var isen som hade flyttat den, säger han.
Åtta meters havsdjup
Kanske har den nya platsen också haft en positiv inverkan på att projektet faktiskt gett resultat. I slutet av maj tog Bertil Eklund upp de gamla banden och rengjorde dem. Nu ligger de på cirka åtta meters djup. I Fårösund finns två ställningar med fem band per vardera. Tidigare har gruppen gjort försök i Klintehamn, Slite och Burgsvik.
- Men Burgsviksprojektet blåste sönder, det låg för nära vindkraftverken, berättar Manuela de Gouveia.
Fiskekonsulenten Rolf Gydemo är huvudansvarig för musselodlingarna. Han berättar att anslagen på cirka 250 000 kronor de fått har gått till att göra olika toxinanalyser, betala en dykare och köpa in utrustning. Men nu är pengarna är på väg att ta slut.
- Vi klarar oss säsongen ut, säger Rolf Gydemo.
Behöver mer pengar
Manuela de Gouiveia vill nu mer än någonsin tidigare gå vidare med projektet och göra det storskaligt på lång sikt.
- Man vi vill ju absolut inte sluta nu när vi vet att det här kan ske på riktigt, säger hon.
En idé är att musselskalen skulle kunna bli hönsmat. Kaklet i skalet är bra för djuren.
- Jag vet att fåröborna som har höns brukar plocka skal på stranden och ge till hönsen, det stärker äggen, säger Bertil Eklund.
- Ett skal för ett skal, fyller Manuela de Gouveia i.