Tobias Eriksson jobbade i Nävekvarn som deltidsbrandman innan han 2010 flyttade till Gotland med sambon Natalie Sternhag och deras två barn. Med planerat kejsarsnitt fick Thindra och Theo den 11 april en liten syster.
- Allt såg så bra ut, vi fick komma hem dagen därpå, berättar Tobias Eriksson.
Natalie hade de första dygnen hand om nätterna och på dagen, medan hon sov, tog Tobias hand om alla barnen, inklusive minstingen Tuvalie.
- Jag la henne i soffan. Hon låg där och knorrade lite, så blev det tyst, berättar Tobias om den femte dagen som trebarnspappa.
När han gick förbi igen och tittade till henne var hon plötsligt lila om läpparna och den färgen spred sig snabbt över hela ansiktet.
- Jag fick panik. Men jag tänkte att om paniken kommer kunde jag inte göra något för henne. Jag bara vrålade upp till min sambo, berättar Tobias.
Andades inte
När Natalie kom rusande nedför trappan hade Tobias larmat SOS och lagt bebisen på golvet för att ge konstgjord andning.
- Då började hon skrika. Jag lyfte upp henne, men luften tog slut igen, berättar Tobias Eriksson.
Men nu var räddningen på väg. Bara fyra minuter efter larmet var räddningstjänstens deltidsstyrka på plats hemma hos familjen.
- De rusade in och gav syrgas och la henne i framstupa sidoläge. När de kom kunde jag slappna av lite men min sambo var panikslagen, berättar Tobias Eriksson.
Mot lasarettet
Nu kunde han själv ringa efter barnvakt till Thindra och Theo. På väg mot Fårösund var nu också en ambulans och en helikopter.
Den fem dagar gamla bebisen flögs med helikoptern och Tobias skjutsades med ambulansen mot lasarettet. Han hade nu kunnat se att Tuvalie börjat återfå sin vanliga ansiktsfärg.
- Det var som att en sten föll. Jag är så tacksam så det är inte sant. Hade inte deltidskåren och ambulansen kommit så fort tror jag inte att hon varit här hos oss i dag, säger Tobias.
Skrämda
Väl framme vid lasarettet hade Tuvalie piggnat till och när Tobias mötte henne var hon pigg och full av liv.
- Jag var lika glad att se henne nu som när hon föddes, berättar Tobias Eriksson.
Tårarna kom, och ännu mer på kvällen hemma med Theo och Thindra. Den natten sov Natalie på sjukhuset med bebisen. Läkarna hittade inget fel och dagen därpå fick alla åka hem.
Med några dagars distans till vad som hänt misstänker Tobias att det var slem som fastnat i barnets hals. Kanske berodde det på att hon inte förlösts på vanligt sätt, kanske drabbades hon av vad som brukar kallas "plötslig spädbarnsdöd". Ingen vet, och eftersom oron att något ska hända igen är stor tänker familjen investera i ett andningslarm.
- Nu har vi fått känna att ett liv kan ryckas ifrån oss på två sekunder, säger Tobias Eriksson.
Sin tacksamhet mot deltidsbrandmännen kan han inte uttrycka i ord.
Tommy Gjörloff var befäl för Fårösundsstyrkan.
- Visst var det full fart. När vi kom fram stod mamman på trappan och grät, då blev man rädd. Men när vi kom in såg jag att babyn rörde på armarna och då gick min puls ner, säger han.
Eftersom man inte hade så små andningsmasker fick man ge syrgasen direkt från slangen.
- I dag känns det jättebra, säger Tommy Gjörloff.