Det visar en undersökning av skräpsituationen i svenska kommuner, dock inte på Gotland, som gjorts av stiftelsen Håll Sverige rent. Grunden för studien är en Sifo-undersökning som ställt frågor om nedskräpning till kommuner i Sverige.
Fakta om skräpsituationen i Sverige har saknats innan stiftelsen Håll Sverige Rent tog initiativ till att mäta nedskräpningen i det offentliga rummet. Resultatet från skräpgranskningen redovisas i "Skräprapporten" 2009.
Att nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens respekt för närmiljön, är något som bland annat uppmärksammats av stiftelsen Håll Sverige rent.
- De som bör veta är kommunerna. Det är kommunerna som får stå för kostnaderna och ta hand om skräpet och som blir kritiserade när nedskräpningen blir för påtaglig, slår kampanjledaren Joakim Brodahl fast.
Rapporten visar att 8 av 10 kommuner inte kände till hur mycket nedskräpningen kostar. 9 av 10 visste inte hur mycket skräp som samlades in. 7 av 10 kommuner uppgav att de arbetar för att förändra invånarnas attityder till nedskräpningen, men bara en tredjedel av dem hade avsatt pengar för att göra det.
Skräprapporten 2009 var den första rapporten i sitt slag och enligt Håll Sverige rent är det den första gången en rapport presenteras med fakta om skräpläget i Sverige.