Samfälligheter fråntas mark i Fleringe

Det är inte bara på Faludden som statliga intressen står mot en samfällighet. I Fleringe har en liknande strid avgjorts, med samfälligheten som förlorare.

Det allmännas intresse av att bilda nationalparken vägde tyngre än samfällighetens vilja att behålla vägen i sin ägo. Lantmäteriet beslutade att överföra marken till Naturvårdsverkets fastighet.

Det allmännas intresse av att bilda nationalparken vägde tyngre än samfällighetens vilja att behålla vägen i sin ägo. Lantmäteriet beslutade att överföra marken till Naturvårdsverkets fastighet.

Foto: Magnus Martinsson

Fleringe2023-12-28 11:05

Som vi tidigare berättat vill Fortifikationsverket överta samfälld mark intill ett skyddsobjekt på Faludden. Lantmäteriet ska nu bedöma om statens behov av marken väger tyngre än den förlust som en överföring av marken skulle innebära för samfällighetens delägare.

En liknande strid har redan avgjorts på norra Gotland. I Fleringe har Naturvårdsverket köpt en rad fastigheter, eftersom den nationalpark som ska bildas kräver statligt ägande av marken. För att få till en lämplig fastighetsbildning ansökte Naturvårdsverket hos Lantmäteriet om en förrättning med flera delar, där övertagandet av vägsamfälligheten Fleringe S:35 ingick. Vägen är drygt 2,5 kilometer och omfattar 11 838 kvadratmeter.

Överföringen av vägen till Naturvårdsverkets fastighet Hässle 1:4 kunde inte göras med en frivillig överenskommelse. Lantmäteriet hade då att pröva om tillräckliga skäl för en överföring med tvång fanns, och kom fram till att möjligheten att bilda nationalparken Bästeträsk förbättrades om samfällighetens mark överfördes till Naturvårdsverkets fastighet. I beslutet från den 18 september står det: "Något alternativt sätt till förbättringen finns inte då det är en förutsättning att staten är ägare till all mark som ska ingå i nationalparken. Kraven på ändamålsenlighet och nödvändighet får därmed anses vara uppfyllda."

undefined
Den 2,5 kilometer långa vägen genom Fleringe (dock ej den på bilden) har mot samfällighetens vilja överförts till Naturvårdsverkets fastighet Hässle 1:4.

En av delägarna i samfälligheten överklagade lantmäteriförrättningen till mark- och miljödomstolen. Även domstolen ansåg att villkoren för en tvångsvis fastighetsreglering var uppfyllda. Det angelägna allmänna intresset av att bilda nationalpark av ett sammanhängande markområde vägde tyngre än den klagandes enskilda intressen.

Lantmäteriets beslut har även överklagats av Heidelberg Materials Cement Sverige AB, som äger flera fastigheter i Fleringe och som därmed är delägare i vägsamfälligheten. Heidelberg vill ha servitut för att kunna använda vägen även när den överförts till Naturvårdsverkets fastighet. Mark- och miljödomstolen har inte avgjort ärendet.

Arbetet med nationalparken Bästeträsk är försenat. Nyligen beslutade projektgruppen att skjuta på invigningen ett år, till 2026. Ett förslag till nationalparkens utformning ska skickas ut på remiss under första halvåret 2024.

undefined
En nationalpark förutsätter statligt ägande av marken. Naturvårdsverket har på senare tid köpt flera fastigheter runt Bästeträsk.

Vägen som samfälligheten S:35 förlorade är inte det enda ärende i Fleringe där en samfällighet med tvång förlorat mark. I juni beslutade Lantmäteriet att marken som samfälligheten s:8 ägt runt kyrkan ska överföras till Fleringe församling. På samfällighetens mark ligger den gamla skolan (nu församlingshem), och församlingen har även gravplatser, panncentral, vagnsbodar och likvagnsbod där.

Församlingen uppgav att man under lång tid skött samfällighetens mark och att syftet med ansökan var att få äganderätt till den mark där församlingens byggnader är belägna. Församlingen ansåg dessutom att det är olämpligt att gravplatser finns på mark som inte ägs av församlingen.

Lantmäteriet ansåg att de allmänna intressena av marköverföringen var större än den olägenhet som de enskilda delägarna i samfälligheten drabbades av. Därför genomfördes förrättningen, trots samfällighetens protest.

Nio av samfällighetens delägare överklagade till mark- och miljödomstolen. Förutom den tvångsvisa överföringen var de missnöjda med den ersättning som Lantmäteriet beslutat om. En av delägarna ansåg att marken var värd 1,25 miljoner kronor. Delägarna fick dela på knappt 200 000 kronor. Naturvårdsverket, som genom köp av fastigheter blivit delägare i samfälligheten, fick nära 60 000 kronor.

I en dom dagarna före jul avslog mark- och miljödomstolen samtliga klagomål.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!