Swedavia vill effektivisera och samordna hälften av sina flygplatser med hjälp av digital teknik. I april beslutade därför det statligt helägda bolaget och LFV, även känt som Luftfartsverket, att utreda fjärrstyrd flygledning på fem flygplatser i Sverige, bland dem Visby.
Flygledarna i tornet på flygplatsen skulle i så fall ersättas med kameror övervakade från Arlanda. LFV i samarbete med Saab är först i världen med denna teknik, som sedan ett och ett halvt år provas i Västernorrland. Där styrs Örnsköldsviks flygplats från Sundsvall, 15 mil bort.
I somras startade LFV och Saab ett gemensamt bolag för att fortsätta utveckla tekniken. Nästa steg är att göra den fjärrstyrda flygledningen till en exportprodukt, och studiebesöken vid kontrollcentralen i Sundsvall har varit många.
Gotlänningen Lars Österholm, flygledare sedan 35 år, ifrågasätter inte säkerheten med fjärrstyrd flygledning.
– Säkerheten har alltid högsta prioritet i vårt dagliga arbete, oavsett vilken typ av luftfart vi hanterar eller vilka tekniska hjälpmedel vi använder. Tvärtom finns det vissa fördelar med ny teknik som exempelvis kameror, som kan hjälpa oss att se i mörker och dimma.
Han ifrågasätter däremot om alla som i dag nyttjar flygplatsen får plats i framtiden, liksom lämpligheten att just Gotland, med sitt öläge och sin betydelse för Försvarsmakten, alls kommit på tal för fjärrstyrd flygledning.
LFV:s flygledare i Visbytornet ansvarar för alla typer av flygningar: reguljärflyget, militärflyget, ambulansflyg, räddningshelikopter, brandflyg, sjöbevakning, polishelikopter, Kustbevakning och övrigt civilflyg. Detta gäller under fredstid, såväl som under höjd beredskap eller krig.
– Det finns absolut enstaka tillfällen under lågsäsong då alla dessa skulle kunna hanteras i ett fjärrstyrt koncept, men vid övriga tillfällen som under exempelvis högsäsong och militärövningar har jag väldigt svårt att se hur vi skulle kunna arbeta som i dag. För mig är det helt uppenbart att någon eller några kommer att få stå tillbaka.
Han nämner förra månadens stora flygvapenövning med svenska och finska plan, då Visbys flygplats spelade en central roll.
– Vi hanterade över 700 militära starter och landningar under fem dygn, periodvis under mycket hög belastning, i ett extremt komplicerat trafikmönster. Fjärrstyrning passar egentligen bäst på riktigt små eller riktigt stora flygplatser med en homogen flygtrafik, anser Lars Österholm.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kräver att myndigheter och företag har robusta system som klarar störningar och ökad hotbild.
– Sveriges flygledningssystem är redan så centraliserat och nätverksberoende att ett till synes trivialt tekniskt fel på ett ställe får förödande konsekvenser för hela verksamheten, med nödstopp och stora förseningar som följd. Jag är också bekymrad över hur man säkerställer sekretessen när det gäller dataöverföringen. Eftersom kamerabilderna är tänkta att distribueras via det vanliga fibernätet på Östersjöns botten känns det som en enkel match för främmande makt att när som helst avlyssna, störa eller förstöra den förbindelsen, säger han.
LFV-personal på Gotland har efterlyst simuleringar för att se om Visbytrafiken är möjlig att hantera fjärrstyrt, men har, enligt Lars Österholm, fått till svar att ”det fungerar på Örnsköldsvik”.
– Jag bedömer att vi på Visby har ungefär tio gånger så mycket trafik som på Örnsköldsvik, och dessutom på två banor.
Robert Gyllroth är vd och chef för det kommunägda bolaget Örnsköldsvik airport. Han ser för flygplatsens del bara fördelar med sedan den lokala flygledningen ersattes med fjärrstyrning från Sundsvall.
– Vi har till skillnad från tidigare flygledning dygnet runt, och det är en tillgång för främst ambulansflyget. Det här är bra teknik och system som håller nere våra kostnader, och det är i förlängningen bra för passagerarna.
Men i somras fick flygplatsen i Örnsköldsvik hållas stängd i timmar efter ett åsknedslag utanför Sundsvall?
– Ja, det kan alltid bli teknikstrul. Men det kan också bli fel på grund av den mänskliga faktorn, säger flygplatschefen.