Globalt sett anses flyget stå för 3,5 procent av människans påverkan på klimatet. Vissa källor anger siffrorna fyra till fem procent.
Uppgifterna för Sverige spretar också, beroende på om alla typer av utsläpp och alla resor – även till utlandet – räknas in. Enligt en undersökning från i somras, som tagit hänsyn både till det ökande antalet resor och till bränsleförbrukningen på hög höjd, svarar svenskarnas internationella flygande nu för lika mycket utsläpp som våra bilar.
– Flyget är helt befriat från bränsleskatt. Samtidigt ökar flygandet väldigt mycket och står nu för lika mycket utsläpp som hela privatbilismen i Sverige, sade också klimatminister Isabella Lövin (MP) till Sveriges radio nyligen.
Hennes partikollega på Gotland, regionrådet Isabel Enström, utvecklar:
– Flygets skattefrihet gör det svårare att få in biobränsle i flyget och få till en grön skatteväxling. Genom skatt på flygresor kan flyget i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. I dag väljer allt fler att klimatkompensera för sina flygresor. Bättre vore att samtliga bidrar med en klimatskatt som ger möjligheter att finansiera andra satsningar, anser hon.
I veckan presenteras resultaten från en statlig utredning om skatt på flygresor och Miljöpartiet väntas inom kort lägga ett sådant förslag.
– Jag vet att det finns förslag som skall komma från regeringen, bekräftar den gotländska regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S).
En siffra som förekommit i flera medier är 110 kronors påslag på alla inrikesresor, och enligt TT något mer på utrikesbiljetterna.
Swedavia, det statliga bolag som driver Visby flygplats och flera andra svenska flygplatser, har räknat ut att summan 110 kronor skulle bli totalt 25 miljoner extra för resande just från Visby, per år. Bolaget fruktar att detta kan leda till många förlorade jobb på Gotland.
Enligt Swedavia kan också miljönyttan med förslaget ifrågasättas. Kritikerna har dock fått mothugg, bland annat från den internationellt erkända klimatforskaren Johan Rockström, som försvarar en svensk flygskatt.
Förslaget har med andra ord – redan innan det egentligen framförts – vållat en het debatt. Björn Jansson och hans partikollega i riksdagen, Hanna Westerén, tillhör en stor skara politiker som uttryckt oro för ökade regionala klyftor.
Den statliga utredningen har redan från början ombetts beakta detta och Isabella Lövin har sagt följande:
– Det är klart att vi måste se till att det finns ordentliga stöd så att man kan leva och bo i hela landet.
Men farhågorna verkar finnas där alltjämt.
– Jag instämmer till fullo i att resandet inte sker på ett tillräckligt hållbart sätt i dag och att vissa sträckor i Sverige helt klart borde trafikeras annorlunda. Men för till exempel Gotlands del är ju situationen speciell och det vore därför rimligt att en flygskatt skulle utformas på ett sätt som dels styr mot mer hållbart resande där alternativ finns, dels håller ihop landet och inte ytterligare förstärker de regionala klyftorna, sammanfattar Hanna Westerén.
Isabel Enström ser snarare en möjlighet i ö-läget:
– Gotland som ö har behov av snabba flygförbindelser som komplement till båttrafiken. Vi vill se att sträckan Visby-Bromma är den första som blir helt fossilfri. Vi har en förhoppning om att en flygskatt ska kunna underlätta en sådan övergång till mer miljövänliga flygtransporter genom att ha särskilda regler för icke-fossila bränslen.