Under jul- och nyårshelgen kommer många gotlänningar lägga brasilianska biffar på tallriken. Det brukar säljas till bra pris och kallas ofta "naturkött", men det är inte alla som känner till hur djurhållningen ser ut i Brasilien. Leif Andersson från Fole har sett uppfödningen av nötdjur i landet på nära håll.
– De har en helt annan syn på djurhållning kunde jag konstatera, säger han.
Under resan filmade han nötdjur från det att de var kalvar till dess att de gick till slakt. Det varma klimatet gör att bönderna i Brasilien har andra djur än i Europa.
– De nyfödda kalvarna har så mycket insekter på sig att de kryper in i huden på dem. Det blir infektioner som kräver antibiotikabehandling. De har också många vilda djur i sina beten.
Korna dricker ofta ur floder och vattenhål där det finns alligatorer.
– Döda kalvar kastar de till alligatorerna, de blir krokodilmat helt enkelt.
Det kan vara uppemot 40 grader varmt i skuggan och djuren som föds upp har sitt urspring i Indien. Rasen Nelore är vanligast och känd för sin motståndskraft mot värme och parasiter. Veterinärvården är på en hekt annan nivå jämfört med Sverige.
– Jag såg en kalv som hade en infektion med parasiter i naveln. De gröpte ur alla maskar med en träpinne och sedan smörade de med jodopax och gav antibiotika.
Djur med skador som brutna ben finns med på den film som Leif Andersson spelade in på sin resa. Lagar och regler för djurhållning är långt från vad som gäller i Sverige. Ett tydligt exempel på det är hur brasilianarna löser problemet med insekter.
– De sprejade djuren med insektsmedel innan slakt. Man undrar ju om det där går in i kroppen på dem på något sätt.
De brasilianska korna växer långsammare än de raser som är vanligast på Gotland.
– Eftersom det tar 40 procent längre tid att föda upp dem så sätter de ett mycket större klimatavtryck.
Under slutuppfödningen är det vanligt att korna går på nyhuggen skog. Djuren gör förarbetet på marken som vanligen omvandlas till lönsam sojaodling i ett senare skede.
Leif Andersson påpekar att det också finns bra delar i den brasilianska djurhanteringen.
– När djuren fraktats till slakteriet så får de vila i tolv timmar innan de går till slakt. Här i Sverige ska allt gå väldigt snabbt.
Nästan all slakt i Brasilien är enligt halal. Djuren bedövas med en lufthammare som slår in pannbenet, sedan skär slaktaren halsen av djuret som blöder till döds, något som är olagligt i Sverige. Svensk halalslakt går till så att en imam läser över djuret som sedan slaktas enligt Jordbruksverkets regler.
– Jag reste till Brasilien för att jag var intresserad av uppfödningen och att se hur de slaktar och paketerar köttet. Det fraktas först 30 dagar med båt till Göteborg i nollgradigt, men sedan kan det ligga tre månader i butik. Svenskt kött får bara ligga i 27 dagar innan bäst före-datum infaller.
Leif Andersson fick se allt utom ett skede innan köttet packas.
– Det går att få längre hållbarhet på köttet genom att det klordoppas, så bakterietillväxten stoppas. Man kan också gammastråla det för att få den effekten, men något sådant fick vi inte se.
Klorbehandlat kött är inte tillåtet enligt EU-regler, men gammastrålning är tillåtet också enligt Jordbruksverket. Används den sistnämnda metoden så måste det dock framgå tydligt på förpackningen.