– Jag är rätt tantig och gillar vintagefeelingen, då blir jag väldigt lycklig. Att hitta material och matcha ihop, säger 27-åriga Linnéa.
Hon har på sig ett par illröda kostymbyxor, hemmastickad ljuslila väst och en vit blus med spets som kommer från en gotlandsdräkt. I garderoben hänger resten av hennes återanvända höst- och vinterkollektion som hon har köpt på olika sajter och i butiker.
– Jag har alltid gillat att handla second hand, men jag har tidigare varit en sådan som har handlat mycket fast-fashion, berättar Linnéa.
Hon har övergett snabbmodet mer och mer. Från början för att vara unik i sitt klädval när hon växte upp i Atlingbo.
– Om man jämför med min familj och min omgivning så har jag alltid velat sticka ut. Det är mitt sätt att vara. Det är roligt att göra saker som är lite läskiga och lite vågade, berättar hon.
I garderoben har det blivit allt färre nyproducerade kläder när de återanvända har tagit över. Och sedan hon blev förälder tänker hon alltmer på textilindustrins miljö- och klimatpåverkan.
– När man får barn vill man ha en framtid för dem och man får ett annat perspektiv än när man var yngre. Så var det i alla fall för mig, säger Linnéa som har tvillingdöttrar Astrid och Annie. två år.
De får också återanvända eller ärvda kläder och hon lyckas ofta hitta två likadana uppsättningar till dem. Linnéa har själv växt upp med en hållbarhetskultur i sin familj. Där det ofta handlade om att skapa och spara.
– När vi var små hade vi inte alltid jättemycket pengar. Min mamma är snickare och hon bakade också allt bröd hemma och min mormor stickade alla strumpor. Jag har haft mycket hantverk runt omkring mig. Vi gjorde saker och tog vara på det som fanns.
Även om hon märker att andras intresse för second-hand också växer, finns det mycket som lockar från modeindustrin.
– Jag förstår att man tycker att det är intressant, billigt och lättillgängligt med snabbmode. Vi hetsas hela tiden på butiksreor, med sms-kampanjer och i kundklubbar. Det är klart att vi påverkas om vi matas med det här jämt, säger Linnéa som brukar avregistrera sig från den digitala marknadsföringen.
Enligt organisationen Sveriges Konsumenter finns det egentligen ingen storskalig tillverkning av textil som är miljömässigt hållbar. Det går åt mängder med vatten, kemikalier och energi för att tillverka kläder.
– Om man vill göra medvetna val är det väldigt svårt som konsument att se var saker kommer från. Även om det är återanvända material tar det väldigt mycket resurser att bryta ner dem, säger hon.
Ändå är hon lite självkritisk till sin egen konsumtion, även om det mesta är återanvänt.
– Om man ska vara helt hållbar och korrekt så ska man konsumera mindre, men jag ser det här som min hobby, säger Linnéa.
På Instagramkontot "Helthallbart" poserar hon iklädd plagg från auktionssajter, second-handbutiker och företag med cirkulära klädtjänster. Där delas hashtags som rosa-onsdag eller leopardmönstrad-måndag. Hon följer favoritkonton som "Fairfashionistafilippa", "Natschosstil" och "Thereseaxostyle" och har träffat många likasinnade vänner, som vill göra intresset för hållbara kläder till sina yrken.
– Vi hyllar varandra. Även om det är en ytlig grej så blir det något djupare av det, säger hon.
Klädkombinationerna hon lägger upp på Instagram är de hon har tagit på sig för dagen. Under föräldraledighet, coronapandemi och distansstudier har hon klätt sig snyggt, satt i stora örhängen och tagit på matchande läppstift hemma i parhuset i Fole.
– Jag klär mig alltid så här. Det är så dagen startar. Jag unnar mig själv det för att inte förlora mig själv i barn och kaos och studier, berättar hon.
Hon vill arbetat med hållbarhet i någon form och studerar hälsa och rehabilitering i arbetslivet. Följarskaran på sociala medier är ett hundratal och hon kommer fortsätta att lägga upp bilder på sin hållbara stil. För dem och för sig själv.
– Jag har ett behov av att vara kreativ och visa det. Det här är mitt sätt, så länge jag mår bra och får energi av det. Det ska vara min glada plats, säger Linnéa.
Linnéa Björkegrens tips
Köpråd
Köp inte saker som är för små eller för stora och välj den passform du vill ha. Om du inte kan vara i ett provrum är det bra att ha koll på dina mått och inte lita på storlekarna i ett plagg, speciellt när man handlar vintage då storlekarna inte alltid stämmer.
Sticka eller sy själv. Om du hittar saker som inte är rätt storlek kan du sy om ett plagg. Själv stickar jag, men vill lära mig sy och se konstruktionen bakom kläderna.
På Gotland finns flera traditionella second hand-butiker som drivs av organisationer och mängder av sommarloppisar samt några året-runt-loppisar. I Visby finns även en butik där de säljer vintagekläder åt kunder på provision.
Inspireras av influencers på nätet, som skriver om vintage eller second hand, och shoppa on-line. På köp- och säljsajter är det bra att filtrera sökningarna utifrån vad man vill ha, som färg, storlek, plagg, märke och material. Snäva in så mycket som möjligt.
Flera second hand-intresserade har butiker på nätet med kurerade klädkitt att köpa, som klädpaket med speciella stilar. Det kostar mer men då har någon annan gjort grovjobbet.
Att köpa kvalitetskläder till barn kan bli dyrt eftersom barnen växer ur dem snabbt. Det finns dock företag som hyr ut kläder för en månadsavgift. Då kan de användas och slitas så länge de passar och därefter skickas kläderna tillbaka och byts ut mot andra.
Vissa märken är dyra, men att plaggen har ett andrahandsvärde gör även att man kan investera i ett plagg.
Klädvård
Följ tvättråden på kläderna. Om jag är osäker brukar jag tvätta på ett lågt gradtal och jag använder ofta maskinens handtvättsprogram. Minimera användningen av sköljmedel och byt ut mot ättika. Torktumling är praktiskt, men förkortar klädernas livstid.
Om kläderna luktar kan man lufta och vädra dem. Det finns även linnetvätt som spray eller steamers för att ånga kläder. Endel fryser sina kläder också.
För fläckborttagning använder jag flytande galltvål som ett miljövänligt alternativ.