Till slut blev den av: Den första ordningsvaktsutbildningen på gotländsk mark sedan 2015.
Inte en dag för tidigt, tycker Pether Klintberg, vaktchef på Munkkällaren, som velat se detta länge. Det råder nämligen akut ordningsvaktsbrist på ön.
– Förhoppningsvis kan vi få en regelbundenhet i det här nu. Varje år är inte aktuellt, det är vi för få för, men kanske vartannat eller vart tredje år från och med nu, säger han.
Vi träffas på gräsplätten intill Follingbo bygdegård. Här har 15 individer samlats för att träna grepp, batongföring och nöta teori. När de två veckorna är till ända finns i bästa fall 15 nyexaminerade ordningsvakter redo att rycka in.
Ungefär hälften av deltagarna är fastlänningar som tagit sig till ön för att genomgå kursen.
– Där kan vi dra nytta av varandra. I Stockholm blir utbildningarna snabbt fulla medan vi på Gotland kan ha problem att fylla en hel grupp. Om vi fortsätter få hit folk utifrån tryggar det för att vi kan utbilda oftare. Dessutom blir det en väldigt bra dynamik i gruppen, och så kan vi etablera kontakter som är till hjälp längre fram. Jag har hört från flera fastlänningar här som kan tänka sig att jobba på ön i sommar, säger Pether Klintberg.
Flera av eleverna från fastlandet har erfarenhet av att jobba som trygghetsvärdar i Stockholms tunnelbana, berättar vaktchefen.
– Det är olika världar så klart, att jobba på Gotland och i tunnelbanan i Stockholm. Det kan vara stök, bråk och attityd här också, men inte som där. Även det tycker jag bidrar positivt till gruppen: De får insyn i vår glesbygdsproblematik och vi får insyn i hur de har det i storstan, säger Pether Klintberg.
När GT svänger förbi håller ordningsvakterna in spe på att öva ”självskydd” och grepptekniker.
– Det här tycker ni nog om. Att ge gamlingen en omgång, säger Patrik Hadestrand när han brottas ner av Kar Ameen och José Poblete.
Pether Klintberg kommenterar det simulerade ingripandet från sidlinjen:
– I en krogmiljö är det väldigt ovanligt att det går så långt att man måste ta till såna här grepp. Ofta räcker det att prata med personen som är stökig och be honom eller henne att lämna krogen. Men om det kommer till handgripligheter måste det finnas ett lagstöd. Det får inte bli fribrottning, säger han.
Lite längre bort hittar vi Erika Mäki, Sonny Westergren och Jonathan Rödel – alla tre gotlänningar med siktet inställt på ett ordningsvaktsjobb inom en snar framtid.
Hur var det här då?
– Jamen, det går bra! I går klarade jag det moment jag fruktat mest i förväg: batongtestet. Det är fysiskt krävande, men med rätt teknik kommer man långt, säger Erika Mäki.
Varför vill du bli ordningsvakt?
– Jag har jobbat som entrévärd på krogen och trivts bra med det. Så det känns som ett naturligt steg att ta. Sen har jag ända sedan barnsben haft en dröm om att bli polis, men det har väl runnit ut i sanden. Ordningsvakt ligger ganska nära polis. Och vem vet, kanske kan detta leda till att jag blir polis längre fram.
Samma fråga går till Sonny Westergren, som har helt andra bevekelsegrunder.
– Jag har jobbat mycket med ungdomar, bland annat som ledare i lag. Så det är delvis därför jag vill bli ordningsvakt. Sen har jag barn som börjar komma upp i krogåldern. Det här är också ett sätt att få insyn i och ett grepp om den miljön. Mycket har ändrats sedan jag gick på krogen. Bland annat är det mycket mer narkotika.