I år är det 300 anmälda bilar som samlar poäng under tre dagar. Lasse Jakobsson är tävlingsledare och har jobbat på Gutafestivalen i 20 år.
Är det inte farligt när bilarna kör in i varandra i så hög fart?
– Allt i livet är väl farligt? Nej du, visst är det farligt men de har overaller, hjälm och bälte. Det är hemskt sällan någon skadar sig allvarligt, säger Lasse.
På området hittar vi Kent, Isabella, Robin och Niklas Palm på ett biltak. Där uppe är det bra utsikt över banan, lite som första parkett. På bilen sitter en stor skylt där det står Palm i stora bokstäver.
– Vi är tio personer från familjen här och tävlar. Vi är nog den största folkrace-familjen som finns.
I publikhavet sitter Emely Jakobsson och hennes två döttrar Ronja och Edit. De är bara här och tittar på tävlingarna. Emely berättar att hela hennes familj har kört. Hon är uppväxt i folkrace-kulturen och efter en pratstund visar det sig att hennes pappa är tävlingsledare Lasse.
– Barnen tycker det är kul att vara här och titta. Edit är väldigt intresserad av bilar, speciellt lastbilar tycker hon är kul.
Under ett parasoll sitter Tobias Sundström och sonen Sigge på varsin brassestol. Sigge formar händerna som en kikare framför ögonen när han blickar ner mot banan. De bor på Gotland och är bara här som publik men Tobias känner sig inspirerad att prova själv. Nu när de är här kan de göra lite research på kuppen.
– Jag och min sambo började titta på bilar i går faktiskt. Nästa år kommer jag förhoppningsvis hit för att tävla, säger han.
Nästa team vi träffar har åkt hela vägen från Boxholm i Östergötland. För Björn Almén är det första gången han tävlar. Efter en tids tjatande från storebror Klas vågade han äntligen testa själv.
– Det är inte ett dugg läskigt, det är skitkul. Jag har samlat ihop sex poäng, det är jag väldigt stolt över med tanke på att det är första gången jag kör. När jag kom hit var bilen hel, det är den inte nu kan jag säga.
Björns bror Klas Almén har däremot kört sen han var 15 år.
– Det som är roligast är att bygga bilen. Sen är det gemenskapen man har i en sån här tävling, det har man nästan inte i någon annan sport. På banan är vi fiender men i depån är vi alla kompisar.