–Det vi ser nu är ett samhälle i förändring, vi är mer rörliga. Tidigare kanske det var familjen som hade en gård livet ut, gick ihop i samfälligheter eller tröskbolag. Det har alltid funnits samarbeten i bondesfären, säger Stefan Nypelius, LRF-konsult i Visby.
–Samarbeten är i grunden jättebra, men det är viktigt att man tar det från grunden och frågar sig vad det är som man ger sig in i, fortsätter han bestämt.
Det märks att Stefan Nypelius vet vad han talar om. Som konsult har han stor erfarenhet av vad som brukar gå bra, men även vad som kan gå snett. Det gäller med andra ord att ligga steget före. Han råder alla parter att fundera på vad man vill med företaget. Vad man gör om tio år och vad man har för mål med företaget.
–Har den ena en vision om 200 kor när den andra tänker sig en gårdsbutik med grönsaker? Vad gör man om det går jättebra eller jättedåligt? Satsar båda 50/50 och hur gör man om den ena skaffar familj och säger att ”jag vill inte köra om nätterna”. Hur reglerar man det? undrar Stefan Nypelius och fortsätter med ett litet skratt:
– Det är så mycket bättre att komma överens när man är överens.
Även om arbetslusten är stor, engagemanget är på topp och tron på framtiden stark så måste man våga tänka på, kanske det allra värsta scenariot. Det vill säga hur man gör om man vill avsluta det gemensamma företaget eller om någon går bort.
Det kan även handla om andra typer av avslut som när den ena parten plötsligt känner att den vill driva eget.
–Jag tycker att man ska ta kontakt med en jurist samt göra kalkyler! Är man beredd att starta ett miljonföretag ska man inte vara rädd för en kostnad på, säg 10 000–20 000 kronor, hos en jurist. Förr räckte det med ett handslag!
Stefan Nypelius påpekar även att det gäller att se till att det avtal man kommer fram till blir underskrivet, allt finns inte i lagtexter utan kräver individuella avtal eller försäkringslösningar.
–Och glöm inte att planera för ett socialt liv, ledigheter och hur man fördelar så att alla gör ett likvärdigt arbete!
Förutom samarbeten och kompanjonskap mellan släktingar eller vänner så kan det även, exempelvis, handla om att man har en sambo som bidrar genom en lön utanför lantbruksverksamheten.
–Vad händer när lantbruket inte går ihop eller när de separerar? Vem får ta alla skulder? frågar sig Stefan Nypelius.
Stefan Nypelius är dock positiv till samarbeten och ser många fördelar.
–Man delar tankar, idéer och bekymmer, men även ledighet och så man har en arbetskompis!