Brittiska The Guardian skrev i somras, efter en undersökning gjord av tv-kanalen Channel 4, att ”passagerare på kryssningsfartyg riskerar att exponeras för farliga nivåer av föroreningar”. Den tyska miljöorganisationen Nabu har också riktat hård kritik mot den orena kryssningsbranschen och menar att ”ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket som miljontals bilar”.
I vårt närområde gäller dock andra miljöregler än ute på världshaven. ”Miljölagstiftning från 2015 kräver att fartyg som trafikerar Östersjön och delar av Nordsjön ska använda bränsle med betydligt lägre svavelhalt än tidigare”, skriver Region Gotland på sin hemsida, gällande den nya kajens miljöpåverkan.
Detta är korrekt – men det är långt ifrån ett heltäckande svar, i ett mycket komplext ämne.
Även efter lagskärpningen 2015 får fartygen köra på bränsle med hundra gånger högre svavelhalter än en vanlig bil.
– Vi vet också att vissa rederier har fuskat med det här och det har varit svårt att sätta dit dem juridiskt, säger Ulf Troeng på Naturvårdsverket.
Det här gäller dessutom just svavel, vilket bara är en av många beståndsdelar i utsläppen. Sådant som cancerframkallande partiklar är ännu svårmätt och svårreglerat.
Hur miljö- och hälsofarliga fartygen är, totalt sett, finns inget exakt svar på.
– Det beror på vilken typ av utsläpp vi pratar om, liksom på fartygens storlek och exakt var mätningen görs, säger Ulf Troeng.
Flera studier visar dock att inte bara resenärerna drabbas. De som bor och vistas i hamnstäderna påverkas också, som vid passiv rökning.
– Även det är svårt att mäta, men visst finns det en effekt, det har man till exempel sett gällande kvävedioxid i Göteborgs hamn. Lokalt kan det bli stor påverkan.
Ett sätt att minska föroreningar i hamnstäder är att erbjuda elanslutning vid kaj, så att fartygen inte behöver ha sina dieselaggregat igång.
– Vi bygger infrastruktur för framtida landanslutning för el till fartygen, säger kryssningskajens projektledare Harald Gröttvik, som svar på frågan om luftkvaliteten i Visby.
Men även detta är en förenkling. El dras till hamnen huvudsakligen för linjetrafikens skull, det vill säga Destination Gotlands färjor. Ett projekt som för övrigt är försenat och står färdigt tidigast till nästa års högsäsong.
Gällande kryssarna är det dessutom osäkert om de någonsin får användning för de nya elkontakterna.
– Det finns ingen enhetlig standard för anslutning på fartygen. Vi har förberett kajen för om det skulle komma en sådan i framtiden, men just nu talas det i kryssningsbranschen om att el kanske inte ens är lösningen, erkänner Gotlands hamnchef Mats Eriksson.
Han vill dock gärna framhäva andra miljövinster med kajen i stället.
– När fartygen lägger till kan vi ta hand om deras avloppsvatten och göra det till biogas. Och när fartygen låg vid redden fick de även ha huvudmotorerna igång, då blir det ännu mer utsläpp än när de kommer in till kaj, poängterar han.
Samtidigt väntas anlöpen bli betydligt fler – och utsläppen flyttar närmare Visby stad.
I miljökonsekvensbeskrivningen inför kajbygget, gällande luftkvalitet, står det inget annat än att planen är ”förenlig” med det miljötillstånd som redan finns för hamnen. Någon mätning av hur luften påverkas är inte planerad.
– Nej, inte vad jag känner till, säger Mats Eriksson.