Det svenska totalförsvaret har legat för fäfot under en lång period, men det försämrade säkerhetspolitiska läget tvingar politiker och myndigheter att tänka om. I regeringens nationella säkerhetsstrategi, presenterad för ett år sedan, fastslås att den samlade förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och krig måste stärkas. Det handlar om att ha en beredskap så att viktiga samhällsfunktioner kan fungera även i svåra tider.
– Vi är bara i startblocken. Det skulle ta fem-tio år att hämta hem den kompetens vi förlorat sedan det kalla krigets dagar. Den bedömningen gör Christer Stoltz, beredskapschef vid Region Gotland, som har närmare 7 000 anställda.
Men det är ännu oklart hur omfattande det nya totalförsvaret ska vara. Statens vilja är att länsstyrelser och kommuner ska krigsplacera så kallade nyckelpersoner innan 2018 är slut. För regionens del gäller det i ett första skede omkring 50-100 personer. Det handlar om ledningskompetens inom olika förvaltningar, främst regionens kris- och katastrofledning.
– Men om samhället ska fungera någorlunda och kunna stödja Försvarsmakten behöver vi i princip alla i vår organisation. Då måste man titta på yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor och förskolelärare för att nämna några, säger Christer Stoltz.
Under början av året ska personalen inventeras, för att kontrollera vilka som redan ingår i andra myndigheters organisation, som exempelvis Försvarsmakten.
– Ordet krigsplacering låter väldigt dramatiskt, men det handlar om att säkra vissa personer för vår verksamhet så att vi vet att de finns tillgängliga om det behövs, säger Christer Stoltz.
Länsstyrelsen har omkring 130 anställda, och liksom vid regionen ska inledningsvis vissa utvalda personer placeras.
– Men hur många det handlar om är inte offentligt, säger Frida Blixt, handläggare för civilt försvar och civil-militär samverkan vid myndigheten.Innan dess ska länsstyrelsen kartlägga vilka personer man inte klarar sig utan vid höjd beredskap.
I förberedelserna för kris och krig ingår även totalförsvarsövningar. En större sådan planeras av försvaret samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till 2020.
Frida Blixt räknar även med att samarbetet mellan civila myndigheter och Försvarsmakten kommer att breddas och fördjupas, när Gotlands nya regemente P18 etableras på ön.
Polisen har en viktig uppgift i händelse av höjd beredskap, och tidigare i år beslutade rikspolischefen Dan Eliasson att över 28 000 anställda inom myndigheten omedelbart skulle få sin krigsplacering.