Robert Karjels meritlista inom det svenska försvaret är lång som ett helt ärende (se faktaruta). Sedan Karjel för ett år sedan sade upp sig från Försvarsmakten ägnar han sig numera på heltid åt att föreläsa om ledarskap i pressade situationer samt åt sitt författande av spänningsromaner.
I kölvattnet av Aurora 17 ger han sin syn på situationen som råder med allt större spänningar. Till att börja med sätter han saker i ett tidsmässigt perspektiv.
– Flera saker har skett. Efter kalla kriget har vi rustat ned, men sedan blev inte världen inte riktigt vad vi hoppades på. Där har vi i Sverige senfärdigt börjat reagera.
Har vi svenskar varit naiva?
– Det vore för enkelt att säga. Det är högst medvetet som det har valts att satsa på andra saker som befolkningen velat, utan att försäkra oss om att ha en plan på vad som händer om det inte blir riktigt som vi har tänkt oss.
Han menar att Sverige sitter i en otacksam sits.
– Nu har vi hamnat i en rävsax, för vårt försvar är helt urholkat.
Karjel tar Aurora 17 som ett talande exempel.
– Senast det var en så här stor övning var 25 år sedan. Det lika många som deltog då som nu, men då utgjorde det tre procent av Försvarsmakten och nu under Aurora övade vi 50 procent av Försvarsmakten.
Numera är det dessutom mer brännande än under kalla krigets dagar, anser Karjel.
– Under kalla kriget var epicentrum i Centraleuropa och vi var lite vid sidan om. Nu har konfliktpunkten flyttats till att vara mitt framför vår dörr. Nu är det Baltstaterna och Polen, som är Natoländer med gräns mot Ryssland.
Effekten av att Gotland får ett regemente får inte överskattas, tycker Karjel.
– När Aurora är över har vi 150 man här på Gotland. Det visar att vi går från noll till att börja agera, men det är bara ett politiskt spel. Omvärlden vet precis hur låg och bristfällig vår försvarsförmåga är.
Karjel menar inte att det primära hotet är att Ryssland ska invadera Gotland, snarare att Sverige befinner sig i en situation som leder till en ohälsosam beroendeställning.
– Vi har inte ett försvar som andra upplever trovärdigt, vilket leder till att man lätt blir utsatt för påtryckningar och inte själv väljer vad man vill göra. Nu har Sverige slutit sig så nära Nato, och inte minst USA, att man har avtalat med USA om att få försvarshjälp om det hettar till.
En försvarshjälp som bygger på USA:s goda vilja, vilket kommer påverka Sveriges agerande i andra frågor.
– Det finns ett FN-förslag om kärnvapenförbud som Sverige har varit drivande i, vilket ogillas av USA. Nu kan vi inte skriva under det FN-förslaget för då kommer vi inte ha några garantier från USA om vi behöver hjälp. Det kommer heta att "det utreds" och så vidare, men vi kommer inte att skriva under, säger Robert Karjel och fortsätter:
– Vi har tidigare varit måna om att vara alliansfria, och att kunna vara vår egen röst i världen. Så är det inte längre, för vi står med byxorna nere utan ett trovärdigt försvar.
Den strategiska positionen i Östersjön gör Gotland högintressant ur säkerhetspolitisk synvinkel.
– Den som behärskar Gotland kan bestämma vad som rör sig på vattnet och i luften. Om det bränner till i Baltikum eller Polen kommer det finnas stort intresse för att kontrollera Gotland.
Som exempel nämner Karjel hur den amerikanska medvetenheten ökat.
– Amerikanska säkerhetspolitiska tänkare nämner numera Gotland. För fyra, fem år sedan hade de inte en jäkla aning om vad Gotland var. Det säger någonting och det är inte nödvändigtvis positivt.