Buller från Tofta skjutfält ger inte rätt till någon ersättning från Försvarsmakten, även om det gör att fastigheten blir mindre värd.
Frågorna samlades in under våren via mejl. Svaren har dröjt då Försvarsmakten på Gotland minst sagt haft mycket att stå i under året. Svaren är författade av kommunikationschefen på P18, Tomas Ängshammar, som även tagit hjälp av andra personer inom verksamheten.
Fråga från Lars:
Hej. Jag bor i en av socknarna som angränsar till Tofta skjutfält. Har läst i tidningen att det blir ännu fler skjutdagar. Om min fastighet blir mindre värd, kan man få ersättning för det då? Och vart vänder jag mig då?
Svar:
Hej Lars! Till att börja med vill jag förtydliga att antalet skjutdagar i det fastställda miljötillståndet är oförändrat, men dagarna kan utnyttjas med större flexibilitet. Sedan måste jag tyvärr göra dig besviken och svara nej på din fråga. Men man kan ju också vända på resonemanget: Vad skulle hända med värdet på din fastighet om Gotland blev angripet? Eller om omvärlden hade uppfattningen att det fanns en stor risk för ett angrepp? Försvarsmaktens verksamhet bullrar ibland och det drabbar vissa platser mer än andra. Men vår verksamhet syftar till att säkra fred och frihet i Sverige, och inte minst på Gotland. Det tror jag är bättre för värdet på din fastighet än alternativet.
Fråga från Maria:
Jag undrar hur många familjer och personer som har flyttat till Gotland under de senaste två årens upprustning av Försvarsmakten? Eftersom jag jobbar i barnomsorgen vore det roligt att veta hur mycket försvaret bidrar med till befolkningstillväxten.
Svar:
Hej Maria! Vi har tyvärr inte sammanställt några exakta siffror på hur många av våra anställda som flyttat hit från andra delar av Sverige, eller hur många av dem som haft familj med sig hit. Men Försvarsmakten har växt från nära noll till närmare 400 anställda under de senaste fem åren, och en majoritet av dem kommer från fastlandet. Soldaterna är förstås huvudsakligen unga tjejer och killar som ännu inte bildat familj, men vi hoppas ju att de trivs så bra på Gotland att de stannar kvar även när det är dags för nästa fas i livet.
Försvarsmakten har inga exakta siffror på hur många anställda som har flyttat till Gotland från andra delar av Sverige.
Fråga från Erik:
Finns det risker med att Försvarsmakten har fått en sådan central roll i media som man nu har? Verka i det dolda brukar det heta, men så är inte riktigt fallet just nu…
Svar:
Hej Erik! Att Försvarsmakten syns mycket i media är i huvudsak positivt. I den osäkra tid som vi gått in i har det förhoppningsvis en lugnande effekt att visa upp att vi har ett aktivt försvar som svarar upp mot hot i vår omvärld. Samtidigt är det mycket av vår verksamhet som inte syns i media, så visst verkar vi i det dolda. Också.
”Att Försvarsmakten syns mycket i media är i huvudsak positivt”, svarar Tomas Ängshammar.
Fråga från anonym:
På Gotland finns massor av områden försvaret tidigare haft besittning över men som sen avmilitariserats… kommer försvaret åberopa sådana områden igen, t.ex. Asunden, Bungenäs, hamnar som tidigare används och så vidare?
Svar:
Många av de områden som tidigare i en eller annan form tillhörde Försvarsmakten har i dag tagits i anspråk av det civila och där finns nog ingen framkomlig väg tillbaka. Andra platser finns fortfarande kvar som militära objekt. Det kan absolut bli aktuellt att utöka nyttjandet av andra platser än Tofta skjutfält, och i det sammanhanget är det viktigt att påpeka att militär verksamhet är mycket mer än skjutövningar.
En anonym läsare undrar om områden som har avmilitariserats – exempelvis Asunden – kan komma att tas i bruk av Försvarsmakten igen.
Fråga från anonym:
Om hamnen eller flygplatsen sprängs eller blir oanvändbara på andra vis, finns det nån reservplan då?
Svar:
Det finns planer för en mängd olika scenarier, inte minst inom ramen för totalförsvarsplaneringen som länsstyrelsen har det högsta ansvaret för. Många av de planerna är dock hemliga. Att det i dag saknas en funktionell reservhamn är dock en begränsning, och något som förhoppningsvis kan få en lösning.
Fråga från Thomas:
Vid ett eventuellt krisläge, hur ser möjligheten ut för en individ att tjänstgöra vapenfritt inom totalförsvaret? Vart ska man vända sig då?
Svar:
Hej Thomas! De frivilliga försvarsorganisationerna är en mycket viktig del av både det militära och civila försvaret. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. På www.forsvarsmakten.se (skriv in ”frivilliga” i sökfönstret) kan du läsa mer, och hitta länkar till de 18 frivilligorganisationernas egna hemsidor.
Enligt Tomas Ängshammar finns det planer för vad som skulle ske om exempelvis Visby flygplats skulle bli obrukbar efter ett militärt angrepp. ”Många av de planerna är dock hemliga”, uppger han.
Fråga från Gunilla:
Har Försvarsmakten rätt att beslagta ens egendom i en krigssituation?
Svar:
Vid höjd beredskap träder ett antal lagar i kraft, bland annat förfogandelagen som innebär att enskild egendom kan tas i anspråk för totalförsvarets behov, naturligtvis mot ersättning.
Fråga från Peter:
På Gotland finns många jägare och mycket vapen. I händelse av krig, kommer dessa jägare att kallas in då?
Svar:
Hej Peter! Att kunna hantera ett jaktvapen är inte detsamma som att kunna agera som soldat, så utan en militär utbildning i någon form är svaret nej. Däremot är det sannolikt så att ganska många jägare har en krigsplacering på en militär befattning, till exempel genom ett engagemang i Hemvärnet.
Kallas jägare in av Försvarsmakten i händelse av krig? Det undrar en läsare.
Fråga från anonym:
Gotland tycks av olika skäl vara den mest intressanta platsen i Sverige för ryssarna. Det visar också den uppmärksamhet som ön ges besökande från andra länders regeringar och militärer, det finns troligtvis en dold agenda om riskerna för ön.
Den upprustning som görs på ön kommer inte på lång tid kunna stå upp mot behovet för att skydda ön. 20+20 nya värnpliktiga, vad förslår det?
Den uppmärksamhet ön ges tyder på att vi bör vara mycket mer oroliga över riskerna samt att vi omgående bör kräva mycket starkare försvarsförmåga på ön samt satsningar på el, fiber, telefon och vattenförsörjning, livsmedelsförsörjning med mera. Vad händer till exempel om båtarnas datorer slås ut och vi samtidigt får stopp på elförsörjningen då blir det snabbt oro på ön? Jag anser att satsningen på Gotland nu görs så kraftfull att ryssarna inte ens tänker tanken att ta ön.
Svar:
Jag tolkar din fråga som att du undrar om de beslutade satsningarna på Gotland är tillräckliga. Det är en fråga som i princip är omöjlig att svara på eftersom man inte kan veta vilka resurser en motståndare är beredd att sätta in, eller hur stora förluster han är redo att acceptera. Vad man däremot kan konstatera är att tröskeln för ett angrepp mot Gotland redan i dag är oerhört mycket högre än den var för några år sedan. Skillnaden mellan en oförsvarad ö och en försvarad ö är dramatisk och förändrar totalt kalkylen för en angripare. Samtidigt är vi inne i en intensiv förmågehöjning, där vi bland annat ökar antalet anställda soldater och antalet värnpliktiga som utbildas på Gotland – men även på andra utbildningsorter och med krigsplacering på Gotland.