Om bara någon månad väntas ett beslut om tillstånd och villkor för Försvarsmaktens övningar på Tofta skjutfält, erfar GT. I förrgår kom den sista viktiga handlingen innan Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Stockholm kan fatta sitt beslut.
Det är Försvarsmakten som i ett 40-sidigt dokument bemött alla yttranden som kommit från myndigheter, föreningar och privatpersoner. Region Gotland, länsstyrelsen på Gotland, Gotlands botaniska förening och grannar till skjutfältet hör till dem som haft kritiska synpunkter och förslag på ytterligare utredningar. Försvarsmakten bestrider, alltså avvisar, i stort sett vartenda yrkande. Försvaret vill kunna skjuta 220 dagar om året (170 i syd- och nordänden), skjuta med artillerisystemet Archer och genomföra sprängningar.
Det väckte mycket uppmärksamhet i somras när Gotlands regionstyrelse avstyrkte Försvarsmaktens ansökan om tillstånd för skjutövningar på Tofta skjutfält. Av så kallad säkerhetspolitisk expertis beskrevs det som att majoriteten av de gotländska lokalpolitikerna i regionstyrelsen motsatte sig försvarets återetablering på ön, vilket inte är fallet. Mindre intresse ägnades de villkor som regionen ville ställa upp för att begränsa skadeverkningarna på omgivningen. Länsstyrelsen sade formellt ja till ansökan, men också från statliga myndigheter så ställdes det krav på förbättringar.
En av de saker länsstyrelsen på Gotland föreslagit är en skyddszon, för att mildra bullerstörningarna för fastigheterna närmast skjutfältet. Det förslaget väcktes också av Försvarsinspektören för miljö och hälsa (tidigare Generalläkaren), tillsynsmyndigheten som är en del av Försvarsmakten. Förslaget avvisas av Försvarsmakten:
”Försvarsmakten bestrider Länsstyrelsens yrkande om skyddszoner mot bebyggelse ... Om en skyddszon skulle införas, medför detta att Försvarsmakten inte kan nyttja Tofta skjutfält för spräng- och skjutverksamhet i enlighet med det behov som Försvarsmakten sökt för. Detta medför att förbandet P18 på Gotland inte har möjlighet att öva och träna den väpnade striden, vilket i sin tur leder till att bland annat regeringsbeslutet om en stridsgrupp på Gotland faller”, står det i Försvarsmaktens yttrande. Allt eller intet, med andra ord.
– Jag har förståelse för att de har ett regeringsuppdrag att uppfylla. Men jag hade önskat större förståelse för gotlänningarnas behov och av att övningarna inte sker på en öde ö, säger Isabel Enström (MP), miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande.
Hon påpekar att det är hennes uppgift att se till miljön och hälsan för dem som bor på Gotland.
– I vårt yttrande lyfte vi fram Folkhälsomyndighetens allmänna råd för att verka och bo när det gäller buller, men det hävdar Försvarsmakten inte är relevant. Det är svårt att greppa alla konsekvenser, men bullerstörningar kan hindra Gotlands utveckling i ett dynamiskt område.
Isabel Enström är också kritisk mot hur Försvarsmakten drivit ärendet.
– Jag tycker inte det är en konstruktiv dialog med Region Gotland när vi kommer in först i den formella samrådsprocessen, säger hon.
En av de mycket få punkter där Försvarsmakten tillmötesgår naturvårdssynpunkter handlar om ett kungsörnspar som häckar i området. Försvarsmakten tänker visserligen riva örnboet, men erbjuder sig att bygga två nya.