– Jag är inte säker på att alla vet hur det fungerar, att vi som deltidsbrandmän också är heltidsanställda i botten. Vi har skolpersonal, fritidspersonal, fabriksarbetare och egenföretagare i vår kår i Klintehamn, säger Johnny som själv arbetar som fastighetsansvarig på LSS-boendet på Hajdes.
På brandman på jobbet-dagen har han på sig sitt larmställ som annars ligger redo i utryckningsfordonet som är parkerat intill vägen. I Klintehamnskåren är de 16 personer på schemat som har jour med fyra veckors intervaller. Hela 70 procent av landets brandmän har det som en deltidstjänst.
– Deltidskåren är på sina vanliga jobb eller hemma och när sökaren går ska man på sju minuter ta sig till stationen, få med sig rätt utrustning och sitta i bilen för att kvittera mot larmcentralen att vi är på väg, berättar Johnny.
När han har fordonet på arbetsplatsen kan han korta ner tiden till nästan två minuter.
– Men jag kan vara högst upp på byggställningen och då tar det lite längre tid.
Sökaren har exempelvis ringt när han har lägger taklappar, klipper gräs eller rensar avlopp.
Kollegan Rita Muttoni tycker att det är tryggt med en deltidsbrandman på arbetsplatsen, som vet hur man räddar liv och ansvarar för brandsäkerheten. Johnny bidrar till det på båda sina jobb.
– Det är jättebra att de finns, de måste finnas för att det ska fungera, säger Rita.
Gotland är en av de regioner som har haft svårt att rekrytera tillräckligt med deltidsbrandmän.