Råvara till virke, papper – och fossilfria drivmedel. Samtidigt en central plats för biologisk mångfald och koldioxidhantering. Skogen ska leverera mycket och vara många olika saker på en gång, enligt olika politiska beslut.
– Skogen räcker inte till allt. De här målen krockar med varandra, sade juristen Agneta Ögren till TT när hon presenterade den stora skogsutredningen i fjol.
Nyligen har även den aktuella Artskyddsutredningen presenterats – och då blossade den mångåriga skogskonflikten upp på nytt.
– Utredningen platsar i papperskorgen, det är den enkla sammanfattningen, sade riksdagsledamoten och skogsägaren Lars Thomsson (C) då.
Både LRF och Skogsindustrierna uttryckte liknande åsikter.
Men det är inte alla som bråkar. Alla som brukar skogen är inte emot miljöinsatser, påpekar Amanda Overmark, konsulent på Skogsstyrelsen:
– Många markägare driver verkligen på för naturvård och gör aktiva insatser. Men visst, konflikten finns där, så är det, säger hon.
Därför behövs medling. Eller kanske snarare att någon påvisar hur de olika intressena faktiskt kan samexistera. Det vill både Skogsstyrelsen och länsstyrelsen göra – och nu har de hittat en gotländsk plats för detta.
Det var dock nära att den här idén gick om intet redan på förhand. Skogsstyrelsen, som verkar både för miljöhänsyn och produktion bland de svenska träden, var egentligen på väg att sälja det mesta av myndighetens skogsinnehav.
Men deras gotländske konsulent Ingvar Hansson, som bland annat förvaltar Lilla Hajdes i Fröjel, slog ett slag för just den fastigheten.
– Även på Gotland behöver vi platser där vi kan påvisa hur skogspolitiken kan bli verklighet och vi hade inte så mycket annan skog här på ön.
Lilla Hajdes håller nu på att bli ett slags showroom för skogsbruk. Här arbetar man till exempel med så kallad ”grön infrastruktur” och med smarta naturvårdsinsatser, anpassade till platsen för maximal effekt – utan att skogsproduktionen har minskat.
– Skogsägare måste ta naturvårdshänsyn, det står i lagen. Men det går att göra på olika sätt och på sätt som bevarar så mycket produktion som möjligt, säger Amanda Overmark.
Saker som genomförs på fastigheten är bland annat bibäddar för vildbin och röjning av kärrkanter, två viktiga insatser för den biologiska mångfalden.
– Som gammal skogsägare har jag lärt mig att lämna en hel del död ved. Men nu har jag fått veta att det egentligen inte är det mest värdefulla just här, säger Ingvar Hansson.
Rätt insatser på rätt plats, helt enkelt. Dessa går att genomföra utan att "störa" själva skogsbruket i någon större omfattning – de kan till och med ha gynnande effekter, enligt experterna.
– Artrika skogar är en bra försäkring mot till exempel skadeinsekter, har det visat sig. Och en generellt mer blandad skog ger ett visst stormskydd också, berättar Ingrid Thomasson, öns samordnare för Grön infrastruktur på länsstyrelsen.
Artrikedom kan dessutom vara smart rent ekonomiskt. Ingvar Hansson exemplifierar:
– Det handlar om riskspridning också. Får jag granbarkborre på granen är det ju bra om jag har både löv och tall också, så blir inte allt förstört.
Nu vill det här gänget sprida den samlade kunskapen – intresserade skogsägare får gärna höra av sig.
Om länsstyrelsen anser att någon plats i din skog är lämplig för till exempel en bibädd, så finns det medel att söka till sådant också, tipsar Ingrid Thomasson.