På Gotland är berusningsgraden i krogmiljö väldigt hög i jämförelse med exempelvis Stockholm, vilket får dystra konsekvenser i form av våldsbrott som kräver stora polisresurser. Det anser kommunpolisen Håkan Larsson.
– Den här problematiken har funnits under lång tid. Det är inte ett problem som är unikt för Gotland, utan snarare ett glesbygdsfenomen, säger Håkan Larsson.
Larsson baserar dels sin uppfattning på statistik.
– De senaste 5-6 åren har vi sett ett nedgående antal fall av offentligt drogrelaterat våld, och i allt väsentligt alkohol. Dock har den trenden nu börjat vända igen.
Fylleriet leder till stök på småtimmarna som kräver onödigt stora polisiära insatser.
– Vi behöver avsätta stora resurser för att bevaka stråket från Stora torget till Östercentrum så att det inte ska bli slagsmål. Man kan fråga sig om vi ska lägga tiden och resurserna på det, säger Håkan Larsson och fortsätter:
– Drar alla sitt strå till stacken för att komma åt berusningsnivån så kanske vi kan ägna oss åt annan viktig verksamhet.
Vidare byggs resonemanget från observationer från utomstående krogfolk.
– Krögare som jobbar exempelvis i Stockholm och kommer hit tycker att gästerna är betydligt mer berusade på Gotland än vad man är på krogen i Stockholm. Sådana iakttagelser är ju kanske de viktigaste att vi tar till oss.
Larsson tror att en överdriven konsumtion innan krogbesök i kombination med överservering på krogen är förklaringen.
– Det är en kombination av bägge, men framför allt att man dricker stora mängder innan krogen kännetecknar det glesbygdsbetonade.
Sedan 2006 finns projektet Full Koll, ett samverkansprojekt mellan Polisen, Region Gotlands tillståndsmyndighet och Gotlands Krögarförening.
– De senaste åren har vi även involverat krognäringen själva, i sammanhanget anser vi att krögarna den viktigaste aktören som kan påverka berusningsnivån. Jag tycker att krögarna har ändrat sin syn på det, och inser att alla har ett ansvar. Tidigare har krognäringen ansett att berusningsnivån är något som är kommunens och polisens ansvar att hantera. Det är ett gemensamt åtagande för lokalsamhället och dess aktörer att komma tillrätta med, och samordningen behöver fortfarande bli bättre, säger Håkan Larsson.
Ulf Linnerhed är alkoholhandläggare vid tillståndsmyndigheten.
– Av alkoholtillstånden som är utfärdade finns det några som innebär en större påfrestning, främst de som har öppet sent, vilket ställer höga krav på dem. Vi har fått indikationer från polisen, från fastlandet och även vakter från fastlandet att det är en hög berusningsgrad, säger Ulf Linnerhed.
Han fortsätter:
– Jag tycker att vi nu har skapat en gemensam problembild och jobbar åt samma håll. Det här är en fråga som jag tror kräver ständigt arbete.
Gotlands Krögarförenings ordförande Magnus Larsson har inte sett problematiken som ökande.
– Vi har inte upplevt det på det sättet, men har ingen fakta som stöder motsatsen heller, säger Magnus Larsson.
Krögarföreningen anser att det inte är ökad konsumtion i krogmiljö som ligger bakom en eventuell högre berusningsgrad.
– Om den är ökande menar vi på att det beror på att man i hög grad konsumerar hemma innan man går ut, och inte i den kontrollerade restaurangverksamheten.
Även Larsson tycker att aktörernas samverkan fungerar allt bättre.
– Frågan är bred och komplex men dialogen och samarbetet skapar bra förutsättningar att åtgärda brister som eventuellt funnits tidigare. Det har blivit mycket bättre och jag skulle vilja säga att det fungerar väldigt bra nu, säger Magnus Larsson.