Det är lugnet före sommaranstormningen vid konferensanläggningen Toftagården. Göran Göransson berättar att receptionens telefon går varm. Efterfrågan är så stor för boende på sommaren att redan när vi träffar honom i mitten av mars är anläggningen så gott som fullbokad.
– Det är en jättefterfrågan och nästan fullbelagt i stugorna redan nu, säger han.
Stopp. Göran Göransson på Toftagården vill bygga 15 nya hus. Trots att detaljplanen ger honom rätt att bygga och regionens vattenledning passerar 50 meter bort nekas han bygglov på grund av vattenbrist.
Länge har Göran Göransson vetat att det finns stor möjlighet att expandera verksamheten. Och det är något som han förberett i den detaljplan där han frågat bland annat regionen och grannar hur han kan få bygga ut. Den tog flera år att färdigställa.
– Detaljplanen kostade uppemot en halvmiljon som företaget fått betala, säger Göran Göransson.
Den godkända detaljplanen gav honom löfte att bygga 15 nya stugor på anläggningens mark. I april ifjol sökte han formellt om tillstånd enligt planen. Den andra juni 2016 fick han chockbeskedet. Nu har bygget av den planerade semesterbyn stoppats från att kopplas upp mot regionens vatten, som ligger bara femtio meter ifrån där husen ska byggas. Ska Göran Göransson få bygglov måste han bekosta egna brunnar.
– Det är ju sjukt om man måste borra bara för att få bygglov, när det finns riktiga ledningar där det ska gå i, säger han.
Dyr. Detaljplanen kostade en halv miljon att ta fram, men de inritade husen får inte byggas.
Enligt Göran Göransson var ansökan korrekt enligt planen.
– Vi kunde ansluta till avlopp, men tyvärr kunde vi inte få bygglov för att det inte finns vatten. Det är väldigt märkligt med tanke på att vi har ett avtal att vi kan ansluta. Vi har fått ungefär samma besked när vi återkommit. De sa att vi kan borra själva. Det har vi gjort, säger han.
Hur många hål behövs det?
– Det vet vi inte, tre eller fyra. Det är lite olika uppgifter. Vi håller på att undersöka det, säger Göran Göransson.
Gotlands Allehandas granskning visar att Gotland sticker ut kraftigt när det gäller borrade brunnnar för dricksvatten, jämfört med andra län. På ön har borrats nära fyra gånger så många brunnar för hushållsvatten per yta, jämfört med genomsnittet i Sverige. Bara Stockholms län har fler brunnar per landyta än Gotland. Och sett per invånare har Gotland överlägset flest brunnar per invånare i landet, nästan dubbelt så många som tvåan Jämtland och nära fem gånger fler än rikssnittet.
Utveckling. Istället för utveckling innebär byggstoppet uteblivna intäkter och Göran Göransson överväger att stämma Region Gotland.
– Vi skiljer oss åt jämfört med landet för vi har väldigt lite ytvatten på Gotland. Vi har några träsk. Då förlitar man sig på grundvatten. Andra har sjöar och behöver kanske inte borra på det sättet, säger tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (s).
När GA granskar antalet privata vattenbrunnar visar det sig att de fortsätter att öka. Var fjärde dag borras en ny brunn, i genomsnitt hundra nya dricksvattenbrunnar om året. Detta trots att regionens eget vattennät byggts ut.
Känner du till att det borras så mycket?
– Nej, det här är nog mer än jag trodde. Jag visste att det borras en del, men det verkar vara hemskt många hål, säger Tommy Gardell.
Samtidigt som vattenbrist tvingar dem som vill bygga ut att borra efter vatten finns en växande oro över att det borras okontrollerat. För bergvärme, som kräver djupare hål, krävs det tillstånd att borra. Men för en tomtägare är det i princip fritt fram att borra efter vatten var hen vill.
Professionellt borrade brunnar behöver bara registreras i efterhand hos myndigheten SGU:s brunnsarkiv.
Lösning. För Göran Göransson återstår möjligheten att borra egna vattenbrunnar, trots att regionens ledning passerar strax intill.
Några som är bekymrade över de många privata brunnarna är de ansvariga på Region Gotland som idag har 22 grundvattentäkter i borrade brunnar. Tillsammans med vatten från Tingstäde och Bäste träsk, ett kalkbrott vid Valleviken och avsaltat havsvatten från Herrvik, förser de hälften av Gotlands befolkning med kommunalt vatten. Oron är stor för att något ska hända de kommunala vattentäkterna.
Enligt Thony Häggqvist, drifttekniker på Vatten Norr, har regionen av olika anledningar tvingats stänga mellan 20 och 25 vattentäkter sedan 1990.
– I några har vi fått saltinträngning, bland annat på Fårö, i Stenkyrka och i Slite, säger han.
I något fall finns misstankar om att det är andra borrningar i närheten som förstört vattentäkterna. Till sommaren sjunker grundvattennivåerna ytterligare och det äventyrar regionens vattentäkter.
– När brunnar sinar finns större risk att man får saltinläckage, säger Thony Häggqvist.
Regionpost. Först 2019 öppnar regionen för en anslutning av de 15 husen i Tofta.
Det extremt låga grundvattnet oroar de ansvariga på vattenverket.
– Vi har även en oro om vad som händer när grundvattennivån kommer ner på mycket låga nivåer, vad gäller inträngning från havet och vid brunnsborrning, säger Anders Ekström, arbetsledare på Vatten norr.
Anders Ekström bedömer att brunnsborrarna som finns på ön har erfarenhet och är duktiga. Men det kan finnas vattenfickor som de inte vet om.
– Om man borrar i en sådan så kan man leda om vattnet så det kan leda till ett sämre dricksvatten, säger Anders Ekström.
Man bör ha en bättre kontroll var, när och i vilket syfte man borrar, menar han.
– Vi behöver även en bättre kontroll vart brunnar för dricksvatten finns. Annars finns det en risk att både vatten för Region Gotland och privata brunnar blir förstörda, säger Anders Ekström.
Regelverket kring vad som gäller för den som vill borra en ny brunn är snårigt. Magnus Pettersson är ansvarig miljöinspektör för vattenfrågor på Region Gotland. Han hänvisar till generella hänsynsregler i miljöbalken att man ska vara försiktig när man borrar själv efter vatten. För vattenbrunnar som förser mer än två hushåll med vatten kan det krävas tillstånd, likaså inom vissa planområden.
Ordförande. Tommy Gardell, tekniska nämndens ordförande.
Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell öppnar för att införa en generell tillståndsplikt för brunnsborrning på Gotland.
– Det är nog nödvändigt för man kan inte borra hur som helst. Vi har bara ett grundvatten på Gotland och det måste vi vara rädda om. Man kanske måste ha en annan tillståndsprövning för att borra efter vatten. Och kanske man måste göra undersökning och se kan det påverka något runtomkring innan man får borra, säger han.
Varför finns det inte tillståndsplikt idag när ni har vattenbrist?
– Jag vet inte varför det inte finns. Viss reglering finns. Du kan inte borra inom vattenskyddsområden, men utanför vattenskyddsområden är det privat mark som regionen inte råder över, säger Tommy Gardell.
Göran Göransson vid Toftagården har hört att det funnits saltvatten när andra borrat, men att det nu har blivit bättre. Han är medveten om att det finns risker att borra efter vatten istället för att ansluta till det kommunala nätet.
– Vi har ju borrat och då säger de att man vågar gå 20-25 meter. Borrar man djupare blir det salt. Det är ju jättefarligt naturligtvis, säger Göran Göransson.
Och så har man inte vatten nog så ni ska slippa borra?
– Nej exakt så, det blir ett moment 22, säger han.
Region Gotland säger att det kan finnas nog med vatten 2019 för att ansluta semesterbyn. Men Göran Göransson överväger nu att stämma regionen för intäktsbortfallet för den perioden och de höjda kostnaderna för vatten.
– Vi har ju ett civilrättsligt avtal där det står att vi ska få bygglov. Om inte annat har vi rätt att kräva dom på skadestånd. Vi håller på och undersöker det juridiskt, säger han.
Då kanske skattebetalarna får betala skadestånd istället?
– Det kan ju bli så. Vi har gjort en plan för att kunna jobba vidare. Då måste någon stå för den kostnaden, säger han.
Göran Göransson tror att det kan röra sig om miljonbelopp om de går vidare och stämmer regionen.
– Det kan det vara om vi räknar med förlusterna vi fått för att vi inte kunnat bygga enligt plan, säger han.
Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell (s) är beredd på att vattenbristen kan leda till skadeståndstvister.
– Vi har kalkylerat med risken att vi blir stämda. Vi får ta ställning då när det blir en stämning. Det kanske blir så att regionen i slutändan får betala skadestånd. Jag vet inte vad det landar någonstans. Vårt alternativ är att ledningarna går torra. Att gå torrt är ingen liten sak. Då kan väldigt många bli utan vatten, säger Tommy Gardell.