För tillfället pågår en tvist där Skatteverket säger att två dotterbolag inom Rederi AB Gotlands koncern ägnat sig åt skalbolagsaffärer och genom det undgått skatt på 150 miljoner kronor. Inom kort ska affärerna prövas i kammarrätten.
December 2012, medan gotlänningarna köper julklappar och klär granen inleder bolag inom Rederi AB Gotland-koncernen en serie affärer som senare väcker Skatteverkets intresse. I centrum står fyra tankfartyg: Gotland Sofia, Gotland Aliya, Gotland Marieanne och Gotland Carolina.
Fartygen, som rederikoncernen köpt 2006- 2008 för drygt 900 miljoner kronor, ägs av dotterbolagen Rederi AB Ronehamn och Rederi AB Lickershamn fram till slutet av 2012. Då sker under några dagar en serie till synes märkliga affärer.
Den 20 december säljer Ronehamn och Lickershamn fartygen till kommanditbolaget Gotland Class Shipping, ett annat bolag i koncernen. Vinsten vid försäljningen är drygt 580 miljoner kronor. Skatteverket beslutar därför att bolagen ska betala 154,2 miljoner kronor i skatt.
Den 27 december säljs dock Ronehamn och Lickershamn till ett holländskt bolag – för ett anmärkningsvärt lågt pris. Av bolagens kontoutdrag framgår att de vid tillfället hade tillgångar på 55 miljoner kronor. Försäljningspriset för dem är bara 2 000 kronor.
– Försäljningen av bolagen innebär att man säljer bort ansvaret för skatten, säger Per Göransson som är skatterevisor vid Skatteverket och tillägger:
– Det här är ett noga planerat upplägg.
Skatteverket: Ville undgå skatt
Det holländska bolaget äger bolagen en dag. Under den tiden hinner Ronehamn och Lickershamn köpa Forest Hill, ett engelskt bolag som 2012 redovisat en förlust på över 800 miljoner kronor.
Den 28 december säljs Lickershamn och Ronehamn vidare till det svenska bolaget LSA Finance AB. Rederibolagen byter senare namn till RHA Leasing AB respektive Lickers Leasing AB. Bolagen gör avdrag för underskott på tillsammans 634 miljoner kronor, som uppges komma från Forest Hill. RHA Leasing och Lickers Leasing begärs i konkurs 2015, efter att för 2012 redovisat förluster på över en halv miljard kronor.
De fyra fartygen är kvar i koncernen. De ägs fortfarande av Gotland Class Shipping. Skatteverket påstår därför att det enda skälet till de invecklade affärerna har varit att undgå skatt och höja värdet på fartygen för att kunna göra nya avskrivningar.
Skatteverket påpekar dessutom särskilt att LSA Finance AB deltagit i affärerna. LSA är av Skatteverket känt från flera liknande upplägg. ”LSA Finance AB:s verksamhet har gått ut på att skapa underskott och kvitta dessa mot överskott inom ramen för skalbolagsaffärer” skriver Skatteverket om bolagets verksamhet.
– Sådana mål är inte jättevanliga, men förekommer i branscher där det är möjligt att göra stora avskrivningar, exempelvis där tåg, fartyg eller flygplan ingår, säger Per Göransson.
LSA Finance AB (senare namnbytt till Reroc Finance AB) fick 2013 underskottsavdrag på 450 miljoner kronor för två flygplan (en Boeing 777 och en Airbus) underkända av kammarrätten. Året därpå begärdes Reroc i konkurs. 2016 hade konkursboet skulder på 288 miljoner kronor registrerade hos Kronofogden och var trea på Kronofogdens lista över de mest skuldsatta bolagen i Sverige.
Skatteverket underkände 2014 rederikoncernens affärer och beslutade att Gotland Tankers och Rederi AB Lauter, de bolag som äger Gotland Class Shipping, skulle svara för den uteblivna skatten på 154,2 miljoner kronor. Båda bolagen överklagade till förvaltningsrätten, där de påpekade att de inte medverkat till några transaktioner efter att aktierna i Ronehamn och Lickershamn avyttrades.
I mars förra året kom förvaltningsrättens dom. Rederi AB Lauter och Gotland Tankers fick rätt. Skatteverket har överklagat domen till kammarrätten. Verket anser att förvaltningsrätten inte sett till helheten och att kedjan med affärer visar att avsikten varit att undgå skatt. Särskilt det faktum att två bolag med 55 miljoner kronor i kassan sålts för 2 000 kronor. Enligt Skatteverket är det betalning till rådgivare och andra aktörer i affären.
För närvarande pågår skriftväxling mellan parterna.
– Ingen av dem har ännu begärt att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling, så parterna är inte kallade till kammarrätten. Det är svårt att säga när målet är avgjort, säger Henrik Dahlén som är föredragande i kammarrätten.
Fler ärenden i domstol
Tvisten med Skatteverket är inte det enda ärende som är aktuellt för dotterbolag inom rederikoncernen. Den 2 juni ska Svea hovrätt avkunna dom i den segdragna tvisten mellan Destination Gotland och Trafikverket om ersättningen för trafiken under januari 2015. Januari var sista månaden i en avtalsperiod och skulle därmed betraktas som en avvecklingsperiod. Man kom överens om ersättning och rederiet fakturerade Trafikverket för perioden. När Destination Gotlands krav på 20,2 miljoner kronor inte betalades lämnades en stämningsansökan in till Stockholms tingsrätt.
Trafikverket menar att de som förhandlat för myndigheten inte hade behörighet att teckna avtalet. I juni förra året gav tingsrätten Trafikverket rätt, men domstolen var inte enig. Destination Gotland överklagade till Svea hovrätt, som skulle ha avgjort målet den 17 maj men som flyttat fram beslutet drygt två veckor.
Två samtidiga mål i olika domstolar ger bilden av en rederikoncern beredd att ta strid i många olika frågor. Gotlandsbolagets vd Håkan Johansson anser inte att det är konstigt att ärenden ibland avgörs i domstol.
– Ibland har man olika tolkningar. När det gäller fartygsförsäljningen ansåg förvaltningsrätten att vi följt lagen, säger Håkan Johansson som inte tycker att rederiet agerar mer aggressivt mot myndigheterna numera.
Men det finns ytterligare tvister som stärker bilden av en koncern som blivit mer stridsvillig.
Redan innan avtalet med Trafikverket undertecknades i april 2014 säkrade Destination Gotland priset på olja genom att teckna en bunkersäkring. I oktober samma år säkrades ännu mer olja. Totalt prissäkrades drygt 80 000 ton olja för perioden 2015-2020.
När priset på olja sjönk kraftigt innebar det att värdet på tecknade terminskontrakt dalade.
Destination Gotland gjorde därför avdrag på 100 miljoner kronor, vilket Skatteverket underkände. Rederiet överklagade till förvaltningsrätten, men förlorade även där.
Att Destination Gotland nekats avdrag har påverkat resultatet för 2016. Vinsten ökade med 83 miljoner till 143 miljoner kronor.
Destination Gotland har även haft en tvist med Skatteverket om momsen på maten som säljs ombord på färjorna. Rederiet ansåg att serveringen skulle betraktas som avhämtning, och hävdade att den därmed i stället för 25 procent skulle beskattas med 12 procents moms. Eftersom ombordförsäljningen omsätter mer än 100 miljoner kronor årligen blev återkravet stort. Destination Gotland begärde att få tillbaka 46 miljoner kronor i moms för 2004-2011. När Skatteverket nekade återbetalning överklagade rederiet till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet i en dom 2012. Rederiet drev ärendet ända till Högsta förvaltningsdomstolen, som nekade prövningstillstånd.
Vd:n satt häktad
Destination Gotland och Trafikverket har även gjort upp i domstol om sjöfartsstödet till lastfärjan Gute. Efter att ha gått i Bornholmstrafiken i april 2013 sökte rederiet statligt sjöfartsstöd. Trafikverket nekade bolaget stöd med motiveringen att fartyget inte kan anses vara huvudsakligen sysselsatt i utlandstrafik för att det satts in 17 dagar i Bornholmstrafiken.
Destination Gotland överklagade beslutet till förvaltningsrätten som avslog.
De två mest uppmärksammade målen handlar inte om ekonomiska tvister, utan om rederianställda som misstänkts för brott. Båda fallen ligger längre tillbaka i tiden. På uppdrag av näringsdepartementet gjorde Rikstrafiken en grundlig genomgång av trafikavtalet. Sommaren 2005 polisanmäldes Destination Gotland. Granskningen nådde sin klimax när bolagets vd Sten-Christer Forsberg en januarimorgon 2006 greps utanför sin bostad och misstänkt för grovt bedrägeri satt häktad under ett par dagar.
Misstankarna medförde att Rikstrafiken höll inne ersättningar på 300 miljoner kronor för åren 2004-2006. För att lösa tvisten vände sig parterna till en skiljenämnd som i början av 2007 avkunnade sin dom. Avtalet tolkades till Destination Gotlands fördel på nästan alla punkter, vilket innebar att Rikstrafiken måste betala ut de ersättningar man hållit inne.
Ännu mer uppmärksammade är de åtal som följde efter att Rederi AB Gotland beställt färjorna i Kina. Efter att ekobrottsmyndigheten utrett beställningen åtalades 2003 två anställda vid Rederi AB Gotland för grovt mutbrott. Två anställda vid Rolls Royce och en vid Wärtsilä som levererat utrustning till färjorna åtalades för bestickning. Totalt handlade det om elva miljoner kronor i betalningar som en av rederiets anställda skulle ha tagit emot.
Försvaret hävdade att det inte handlade om mutor, utan om rederirabatter och konsultarvoden som är vanligt förekommande i branschen. Målet tog en dramatisk vändning när den huvudåtalade rederianställde först erkände mutbrott, för att några dagar senare hittas död i häktet efter att ha tagit sitt liv. Den andre rederianställde dömdes till 1,5 års fängelse för delaktighet i muthärvan. De anklagade för bestickning gick fria. Tvisten fortsatte sedan mellan åklagaren och dödsboet, där de anhöriga slutligen fick behålla de elva miljoner kronor som kom att betecknas som legitima rederirabatter.