Torsdagen den 11 maj 2017. Strax innan klockan sju på kvällen stannar en svart bil till utanför en port i Visby innerstad. En man kommer ut genom porten och lämnar över något till föraren. Vid lunchtid dagen därpå swishar föraren 3 000 kronor till mannen i porten. Det är dagen innan polisen gör sitt första tillslag mot kokainligan. ”Jag jobbade där nere vid Stora torget. Jag körde därifrån och såg honom och stannade och pratade. Det hände inget speciellt”, säger den misstänkte köparen senare i förhör. Men polisen, som spanat på adressen under dagen, misstänker att de bevittnat ett narkotikaköp.
Fredagen den 12 maj 2017. Klockan har nyss passerat sju på kvällen, termometern visar på lika många plusgrader och det blåser en svag ostlig vind. En polispatrull från Narkotikagruppen Södermalm, som tillfälligt är på ön för att förstärka Gotlandspolisen, har under dagen arbetat med att ”beivra narkotikabrott” i Visby. På Sankt Hansgatan får de syn på en äldre, vit golf. I den sitter mannen som dagen innan misstänks ha lämnat över tre gram kokain utanför sin port. Polisbilen stannar till så att mannen blir ståendes med sin bil bakom polisbilen.
När patrullen kommer fram till bilen de stannat visar föraren tecken på drogpåverkan, ögonen är glansiga och rödsprängda och han är torr i munnen. På frågan om han har någon narkotika på sig, dröjer han med svaret och tar händerna mot fickorna, vilket får polisen att visitera honom. I en av hans byxfickor hittar de en påse med vitt pulver, som senare ska visa sig vara kokain utblandat med det lugnande och smärtstillande läkemedlet Fenacetin.
Efter att ha sökt igenom bilen utan resultat frågar poliserna mannen om det finns någon narkotika i hans bostad. När mannen blir nervös och dröjer med svaret, tar polisen beslut om att göra en husrannsakan.
I olika gömmor i lägenheten hittar de drygt 70 gram kokain, en del av den förpackad i småpåsar, närmare 40 gram MDMA, ecstasy, några gram cannabis och ett hundratal narkotikaklassade tabletter. Dessutom hittar de alvedon, dextrosol och samarin, som ibland används för att blanda ut det dyra kokainet innan försäljning. De hittar också mortlar, vågar, flera mobiltelefoner, sim-kort och drygt 7 000 kronor i kontanter. I lägenheten finns också handskrivna lappar med namn och siffror, vad som förefaller vara listor över narkotikaförsäljning.
På en säng i lägenheten ligger en annan man, som berättar att han använder narkotika. När polisen sätter handfängsel på honom och ska ta med honom till stationen, får mannen som är tagen av situationen, andnöd och ambulans kallas till platsen. När ambulanspersonalen kommer kan de bekräfta att det inte är någon fara med honom och han tas med till polisstationen.
Gripandena blir upptakten på Gotlands hittills största kokainhärva.
– Det är klart att det fanns en anledning att vi riktade in oss på dem just den här dagen. Men det fanns ingen spaning bakom som inte redovisats i förundersökningen, vilket med facit i hand hade varit mer gynnsamt. Det var egentligen bara en dags spaning som låg bakom, säger Johan Häglund, polisassistent vid Gotlandspolisens utredningssektion, som arbetade med utredningen.
Sent på eftermiddagen nästa dag slår Södermalms narkotikagrupp till igen. Polispatrullen har spanat på två män som stått och pratat med varandra vid domkyrkan och sedan slagit följe längs med Södra kyrkogatan. Båda visar tydliga tecken på narkotikapåverkan. En av männen, som senare ska pekas ut som en av de fyra huvudmännen i kokainligan, har glansiga ögon och ”spelande” fingrar och berättar att han nyligen använt narkotika. Polisen visiterar honom och då de berättar att de kommer att titta i hans kalsonger, medger han att han har kokain gömt i kalsongerna. När polisen frågar om det finns något olagligt hemma hos honom eller på jobbet, blir han påtagligt nervös och svarar tvekande nej. Poliserna tror inte på honom och beslutar om att göra husrannsakan på båda ställena.
I hans jobbskåp hittar de 16 000 kronor i femhundrakronorssedlar, i bröstfickan på en skinnjacka. I skåpet finns också nycklar till den lägenhet där polisen hittat narkotika dagen innan. I mannens egen bostad hittas en mindre mängd marijuana, fem mobiltelefoner och tre olika sim-kort.
Den andra mannen vid domkyrkan, som också han kommer att figurera i polisutredningen som misstänkt köpare, blir uppenbart nervös när poliserna börjar ställa frågor om narkotika. Han skakar i kroppen, undviker patrullens blickar och svarar långsamt och tvekande på polisens frågor. Trots flera tillsägelser om att hålla händerna synliga, söker han händerna till sina fickor. Mannen tas med till stationen där han blir satt i arresten i väntan på kroppsbesiktning och urinprov. Några timmar senare släpps han. Även hos honom gör polisen en husrannsakan, men hittar ingen narkotika där.
Tisdagen den 16 maj häktas de tre männen i kokainligan misstänkta för grovt narkotikabrott.
En månad senare, i mitten av juni, gör polisen husrannsakan på ytterligare en adress i Visby. I bostaden hittas kokain- och amfetaminrester, bland annat i en plastmortel i ett köksskåp och i små återförslutningsbara portionspåsar, så kallade redlinepåsar. En fjärde man anhålls och häktas två dagar senare, även han misstänkt för grovt narkotikabrott.
Medan de fyra misstänkta i kokainligan sitter häktade, fortsätter polisen att kartlägga kokainhandeln som de tror sig vara på spåren.
– Förundersökningen pågick i ett år, men vi höll på ganska intensivt från det att de greps till att de släpptes, säger Johan Häglund.
– Med Gotlandsmått mätt var det ett väldigt omfattande ärende.
En av de fyra huvudmisstänkta medger i förhör att han innehaft och i viss mån sålt eller bjudit på narkotika, en annan erkänner innehav men nekar till försäljning. De andra två nekar helt till brott.
Det snabba tillslaget mot ligan ska visa sig göra det svårt för polisens att i efterhand bevisa att kokainhandeln verkligen har ägt rum.
– Hade vi jobbat på traditionellt spaningssätt och dokumenterat överlåtelser så tror jag att vi hade haft ett annat ärende, säger Johan Häglund.
Men när polisen går igenom de fyra männens ekonomi, når utredningen ett genombrott. Polisen tror knappt att det är sant när de börjar kartlägga hundratals swishbetalningarna till de fyra männens konton, betalningar som polisen bedömer handlar om narkotikahandel.
– Det var smått osannolikt – lite för uppenbart, minns Johan Häglund.
Under ett drygt års tid, från mars 2016 tills de grips av polis i maj och juni 2017, har de fyra männen sammanlagt fått swishbetalningar till sina konton på drygt 470 000 kronor. Avsändarna är inte det vanliga klientelet av småkriminella unga män, som brukar figurera i polisens utredningar om narkotikabrott. De misstänkta köparna är i huvudsak ostraffade, väletablerade familjefäder.
– Det bevisar egentligen bara att det finns missbruk i alla samhällsskikt. Den gemensamma nämnaren är att de är frekventa i nöjeslivet – de festar mycket helt enkelt, säger Johan Häglund.
En företagare i 40-årsåldern är den som swishat mest, sammanlagt 95 000 kronor, vid 23 olika tillfällen. Han hävdar att det rör sig om betalning för tjänster, lån och i något fall köp av potensmedlet Viagra. ”Det är pinsamt att gå till doktor om detta”, svarar han i förhör på frågan om varför han köpt utländska läkemedel när det går att få Viagra utskrivet i Sverige.
Många gånger minns han inte vad betalningarna gäller. ”Jag betalar så mycket varje dag. Mina företag omsätter 20 miljoner varje år”.
Den till synes mest frekvente köparen har vid 41 olika tillfällen swishat männen sammanlagt 42 900 kronor. Han är en också en av de få, som i förhör erkänt att han har köpt kokain av männen. De allra flesta av de drygt 30 misstänkta köparna nekar. De hävdar att det handlar om krognotor och lån. ”Det var säkert en krogsväng”, säger en av dem i förhör. ”Jag swishar folk som tar notan på krogen. Det är antagligen det jag gjort där”, säger en annan.
Att swisha pengar mellan sig är inte olagligt och av det kokain som eventuellt sålts och köpts finns inget kvar. Polisen behöver bevis och på inrådan av Rättsmedicinalverket, RMV, tar polisen hårprover från flera av de misstänkta köparna.
– Anledningen till att vi gjorde det var att du kan få indikationer på att någon har brukat längre tillbaka. Det normala är urinprov, men kokain sitter inte kvar mer än ett dygn ungefär så det kändes lönlöst att begära urinprover, säger Johan Häglund.
När någon tar en drog eller ett läkemedel cirkulerar denna i blodet och når hårsäcken. Substansen lagras då i hårstrået och i takt med att håret växer bildas en kalender över intag bakåt i tiden. Håret växer dock olika snabbt på olika personer, så det går inte att säga exakt när drogen intagits. RMV kan inte heller utifrån hårprovet säga vilken mängd kokain som intagits. Proverna kan också påverkas av substanser som rök och narkotikapulver i omgivningen.
Metoden är inte särskilt beprövad som bevisning i svensk domstol.
– Vad jag vet har man inte prövat det egentligen i den månen. Det finns lite oklarheter kring hur tillförlitliga de är. Hur osannolikt det än kan vara att du badat håret i kokain, så kan det kontraminera proverna, säger Johan Häglund.
Hårproverna visar sig vara något av en flopp också som påtryckningsmedel. Personerna som lämnat positiva hårprover fortsätter att neka till att avsiktligt ha tagit droger. ”Det är konstigt. Jag förnekar brott”, säger en man i 50-årsåldern, chef på ett större företag på ön, då polisen konfronterar honom med analyssvaret på hans hårprov. Hårprovet visar positivt för kokain, bensoylekgonin och MDMA, i flera hårsegment, vilket enligt RMV tyder på att han tagit dessa droger vid flera tillfällen över tid.
”Detta är nytt för mig. Jag vet inte hur jag har fått kokain i håret”, säger mannen.
När åklagaren långt senare väcker åtal, finns ingen av dem som lämnat positiva hårprover med bland de åtalade köparna.
– Det var en ny metod som vi valde att testa. Ur den synvinkeln, rent juridiskt, tycker jag att det är synd att det inte prövas i rätten, Johan Häglund.
Den 7 juli 2017 släpps den fjärde huvudmannen, några dagar senare släpps också de övriga tre som då suttit häktade i närmare två månader. Åklagaren har begärt att häktningen ska förlängas i ytterligare två veckor, men får avslag i Gotlands tingsrätt. Rätten menar att det inte rör sig om grovt narkotikabrott, utan narkotikabrott av normalgraden och att de fyra männen endast kan påverka utredningen marginellt, eftersom de flesta som ingår i utredningen redan har hörts.
Strax därefter lämnar två av dem landet och fortsätter sedan att åtminstone i perioder hålla sig undan utomlands.
– Det där hade vi på känn redan vid häktningarna, att det här skulle hända. Det är väl inte förvånande, säger Johan Häglund.
Det dröjer nästan ett helt år från det första gripandet, till april 2018, innan polisens utredning är klar och lämnas över till Åklagarmyndigheten. Den 1 300-sidiga förundersökningen blir sedan liggandes över sommaren hos Västerorts åklagarkammare, i väntan på att en åklagare ska ta itu med fallet. Andra ärenden, där personer sitter frihetsberövade prioriteras.
Det blir till sist kammaråklagare Wictor Beyer, som på hösten får kokainmålet på sitt bord och i slutet av oktober 2018 lämnar han in stämningsansökan till Gotlands tingsrätt. Då återstår endast de fyra huvudmännen som åtalas för grovt narkotikabrott, samt åtta köpare som alla erkänt narkotikaköp.
Resten går fria. Bland dem en man i 40-årsåldern som är verksam i krogbranschen. Mannen har vid upprepade tillfällen ha swishat männen i kokainligan och hans hårprov tyder på att han tagit kokain vid minst tre tillfällen de senaste cirka sju månaderna. I en kavajficka, i mannens klädkammare, hemma i den rymliga villan, hittar polisen dessutom en påse kokain. Men liksom många andra slipper han undan åtal.
– Grunden för att jag inte åtalar dem är för att jag tror att bevisningen inte räcker till. Det är den bedömningen jag gjorde, säger Wictor Beyer.
– Man får titta på utredningen i sin helhet, på den stödbevisning man har och vilka alternativa förklaringar som finns. Jag tyckte att det var för tunt helt enkelt.
Även om mycket tyder på att det är narkotikahandel det handlar om, räcker bevisningen inte till, menar Wictor Beyer.
– När jag tittar på vad jag kommer att kunna bevisa, så är det här den bedömningen jag har gjort. Skulle några av swisharna kunna vara något annat? Ja, och då blir det upp till mig att precisera vilka swishar som är för narkotika och vilka som inte är det.
Att trots besvärande omständigheter neka, lönar sig alltså.
– Ja, det är en bidragande faktor, deras inställning, säger Wictor Beyer.
De åtta kokainköpare som har erkänt, räcker för att åtala de fyra huvudmännen, resten bryr man sig inte om.
– Det är alltid en bedömningsfråga, hur mycket vi ska göra i förhållande till det förväntade straffvärdet. Vad kommer det att tillföra i förhållande till de resurser det tar i anspråk? Då blir det ibland så att vi får begränsa det, säger Wictor Beyer.
Polisen arbetar efter samma princip – ärenden som de driver ska vara så processekonomiska som möjligt. Vilket förklarar varför flera av de namn som fanns på de handskrivna listorna som hittades hemma hos kokainligan, inte alls är utredda, trots att flera är enkla att identifiera även för en lekman med hyfsad lokalkännedom.
I slutet av januari 2019 ska rättegångsförhandlingarna i Gotlands tingsrätt inledas. Men rättegången skjuts upp, då tingsrätten inte lyckats delge samtliga huvudåtalade. Tingsrättens plan är att ta hjälp av utländska myndigheter, men hittills har detta inte gett resultat. Enligt lagman Mikael Mellqvist, jobbar man nu på en plan B, men vad den innebär vill han inte gå in på.
I sista hand kan rättegången delas upp. Det skulle innebära ett avslut för de åtalade som finns på plats.
– Men om man gör en deldom och kör med dem som finns på plats då måste man ta dit alla igen. Jag vill ta allt på samma gång och lägga allt i ett sammanhang, säger Wictor Beyer.
Samtidigt vill han inte att det ska dröja allt för länge innan rättegången blir av.
– Det är alltid angeläget, framförallt för de inblandade. Det är ett ständigt problem att få människor delgivna.
Snart två år efter det första gripandet som blev början på den omfattande kokainhärvan, har alltså inte en enda person dömts, varken för att ha sålt, köpt eller använt kokain. Av alla de namn som figurerat i polisens omfattande utredningen är bara en tredjedel åtalade och någon rättegång är ännu inte i sikte.
– Åklagaren gjorde den bedömningen, att det inte fanns utsikter för en fällande dom i fler fall, säger Johan Häglund.
– Min förhoppning var så klart att få fler åtalade.
Han har lagt kokainmålet bakom sig och jobbar nu med nya fall. Även för de misstänkta i kokainmålet, både de som avskrevs och de som åtalats, har livet gått vidare. Och enligt vad GA erfar flödar kokainet alltjämt i Visby.
I morgondagens tidning berättar en tidigare kokainist om sina erfarenheter.
Kokaingranskningen
#kokaingranskning är ett samarbete mellan flera redaktioner runt om i Sverige där kokainets ökning och effekter på svenska samhället i stort och enskilda individer skildras på olika sätt. Det är arrangörerna av Grävseminiariet 2019 som är initiativtagare och granskningen är en del av seminariet den 5 och 6 april.