rapport från byn
Ändå sedan Gammalsvenskby i november befriades har den beskjutits och terrorbombats av ryska armén, som befinner sig på andra sidan floden Dnipro.
Det har gjort tillvaron osäker för de svenskättade invånarna i den ukrainska byn. Av ursprungligen runt 2000 är idag endast 400 kvar, mestadels äldre personer och deras anhöriga.
Svenskbyföreningen fortsätter att sända nödhjälp till invånarna. För närvarande är det fokus på träbriketter för att kunna hålla värmen då det är länge sedan elen fungerade.
– Hittills har 150 ton levererats, vi fortsätter nu med 50 ton till, säger Sofia Hoas.
Rent allmänt, hur är läget bland de bybor du har kontakt med?
– De är väldigt krigströtta men samtidigt starka och lite hoppfulla. De hoppas på att ryska armén ska drivas bort.
En hjälpsändning gick från Gotland på fredagen, ytterligare en sändning går från Skåne i påsk med elverk, presenningar och byggplast.
Något vårbruk går alltså inte att dra igång varför heller inte en framtida potatisskörd kan försörja de som är kvar. Många fält är minerade, dessutom är beskjutningen en stor riskfaktor.
Bybor har dödats och många hus har förstörts. Under anfallen tar byborna skydd i potatiskällare. I förra veckan dödades en man från Gammalsvenskby vid fronten i Bachmut.
Gammalsvenskby i södra Ukraina, nära Krim-halvön, grundades 1872 av svenskättade bönder sedan de tvingats dit från sin tidigare bosättning i numera estniska Dagö.