Lamning på Enge gård, Gammelgarn.
Den som är lite aktiv i sociala medier har nog inte kunnat missa alla de söta bilderna: Lamningen är full gång på Gotland.
Det har redan pågått ett tag, påpekar kanske vän av ordning. Men gällande gotlandsfåren, som är vanliga på ön (och inte samma sak som gutefår), så är vi inne i den mest intensiva perioden just nu.
De har "en starkt årstidsbunden brunst och lammen föds på våren", enligt Svenska fåravelsförbundet.
– Ja, det är svårt att få dem att brunsta tidigare, instämmer uppfödaren Björn Eriksson.
Han och sambon Monika Nilsson har en stor besättning, numera uppdelad på två Gammelgarnsgårdar. Utöver Rommunds, som de själva äger, arrenderas även föräldragården Enge.
– Vi har 415 tackor totalt och ett 40-tal hereford-kor, som också kalvar just nu.
Inkomsterna kommer från kött, de prisbelönta lammskinnen samt betesmark-bidrag.
Enge gård är dessutom en hästgård där föräldragenerationen, Per-Johan och Ylwa Eriksson, fått fram flera duktiga springare.
– Pappa var en duktig travuppfödare, men har nog lagt ner den karriären nu, även om de har en del hästar kvar, berättar Björn Eriksson.
Björn Eriksson och hans sambo driver numera både Rommunds och Enge.
Men åter till lammungarna. Totalt väntas omkring 700 stycken bara på Rommunds/Enge, varav 200 hittills har sett dagens ljus.
Med hjälp av både släktingar, bekanta, samt en anställd, går lamningen som smort.
– Hundra procent överlevnad når man aldrig, men vi förlorar väldigt få numera. Vi är så många som hjälps åt, så vi har någon i stallarna nästan dygnet runt.