De hade dagen innan fått gå ut på sitt första grönbete, och lantbrukaren Jonas Johansson hade valt en trygg hage för ungdjuren. Men någonting måste ha skrämt dem under natten, för på tidig söndagsmorgon var stängslet skadat på båda sidor hagen:
– Det verkar som att de först försökt komma ut nära huset där jag bor, för tunen var skadad, sedan har de tagit sats och fullkomligt sprängt stängslet på motsatta sidan, berättar Jonas Johansson som inte haft en lugn stund sedan rymningen.
Han tycker det är märkligt då han har sovrumsfönstret alldeles intill, och rimligtvis borde ha vaknat om det var mycket ståhej i hagen. De senaste dagarna har han fått åka runt i grannsocknarna och hämta hem djuren, och under fredagen kunde de sista rymlingarna transporteras hem, oskadda.
– Vi är mitt uppe i vårbruk och ensilering och det går i ett, och oron för kräken har gjort att jag vaknat ännu lite tidigare. Så det har inte varit några lugna dagar direkt.
Det som mest oroat honom är om någon av dem skulle snubbla på hällmarken och bryta ett ben, men lyckligtvis verkar alla oskadda, och några erfarenheter rikare.
– Allt gick så lugnt till, vi fick tips om fem av dem som vi nyss var och hämtade. Gruppen verkade ha delat på sig, men då sa bror min att han bara skulle ta en snabb koll i skogen innan vi transporterade hem de fem, och då låg de där inne i skogen. Nu känner vi oss väldigt nöjda och glada, så ikväll blir det till att fira med pizza.
Fyra av dem fick de hem samma dag de rymde, en fick de tag i en dag senare. Kvigan hade lagt sig ensam i ett hörn. I går ringde en från Etelhem som hade hittat några som sökt sig till hans gård där det gick mjölkkor. De som nu kommit hem hade tagit sig först till Buttle och sen till Alskog.
Redan häromdagen var han nära att få hem de sista, men det hann bli mörkt och djuren gick till skogs.
– Vi har varit rätt förskonade från rymningar. Jag tyckte jag hade satt dem i en trygg och bra hage, men den var tydligen inte tillräckligt bra. Det var elstängsel på insidan och de hade varit utsläppta en natt, så det måste ha varit något som skrämde dem rejält. Men vad lär jag väl aldrig få veta. Vi har avlat på att få fram lugna djur, och nu känns det som att det gett utdelning för allt gick väldigt lugnt till. Nu känns det bra igen.