Det är en varm höstdag och man får nästan känslan av att människorna som precis flyttat in på det gamla äldreboendet i Garda är familjer på sommarsemester på Gotland. De sitter i matsalen och äter, några står utanför huset och kollar sina mobiler och barn springer runt och leker och stimmar. Men de 95 personer som bor här har flytt från sina hemländer och Ekängen i Garda är deras första eller kanske andra boende i Sverige.
I ett stort rum innanför entrén sitter kvinnor och barn, mest från Afghanistan och väntar. Vad väntar de på? På kort sikt kanske nya kläder och skor till barnen, på längre sikt ett nytt hem.
"När får jag svenskt medborgarskap?" – den frågan får Aydin Akyuz flera gånger om dagen. Aydin är delägare i Familjelotsen AB som driver asylboendet i Garda. Sedan de första asylsökande kom för några dagar sedan har han inte sovit många timmar. Han är på boendet nästan hela tiden.
– De vet ingenting och de har så många frågor. Jag får vara allt från vaktmästare till "Migrationsverket".
På frågan om när medborgarskapet kommer försöker han förklara hur det ligger till: att väntetiden för att få sitt ärende prövat är lång, att det kan ta mer än ett år, och att man blir medborgare först långt senare. Ibland är han hård när någon är otålig.
– Då säger jag att ni har tur som inte behöver sova i gymnastiksalar. Att situationen är svår i Sverige nu.
Tvåbäddsrum
På Ekängen inkvarteras de som kommer i tvåbäddsrum. Familjer får två rum med en toalett emellan.
– Vi har det så bra här, säger 13-åriga Mervat Qasem. Hon visar oss rummet som hon bor i tillsammans med sin mormor. De har en tv som står på i ett hörn.
Mormor Salika pekar på sina ben. Hon kom till Sverige senare än övriga familjen och är trött efter den långa flykten från staden Aleppo i Syrien. Men hon tackar Gud för att hon hamnat på Gotland.
Mervat förstår och talar en del svenska. Familjen har bott åtta månader i Stockholmstrakten innan de kom till Gotland, och Mervat gick i skolan där. Familjen kom till Ekängen sent på onsdagskvällen och det första hennes pappa gjorde när han vaknade på morgonen var att ta reda på var skolan i Garda ligger.
– Han är där nu för att fråga om jag får börja på en gång.
Mervat vill bli tandläkare när hon blir stor och tycker skolan är viktig. Men Mervat Qasem får vänta. Precis som alla andra asylsökande barn på Gotland. Regionen väntar på listor från Migrationsverket där det står vilka barn som kommit och hur gamla de är. Först därefter kan skolorna fördela barnen. Det kommer ta drygt en månad.
Personalen får tolka
Just nu jobbar det runt tio personer på Ekängen. De asylsökande serveras tre mål mat om dagen. Förutom maten är det mycket fix med städ, ombyggnationer som fortfarande pågår, och annat.
Flera i personalen kan tala språk som de asylsökande pratar och de får agera tolkar.
– Jag hinner knappt laga mat, säger kocken Vartan Abqarian som talar persiska och därför kan kommunicera med dem som kommer från Iran och Afghanistan.
Dessutom kommer det hela tiden in kvinnor i köket som vill hjälpa till.
– De vill lära sig och de vill väl ha något att göra, säger Vartan Abqarian.
Han får beröm för matlagningen av Haijat Leido. Hennes 11 månader gamle son Jonas äter pannbiff med god aptit.
– Vi lagar vanlig mat, fast inte av gris. Sedan handlar det om att krydda lite mer. Jag kan laga både arabisk och persisk mat, säger Vartan Abqarian.
Inget bråk
Polisen har vid ett par tillfällen åkt ut till asylboenden på ön efter att bråk uppstått.
– Men här har det varit lugnt, säger Aydin Akyuz.
Första dagarna var det spänt men nu är det mycket bättre, menar han.
– De har lugnat sig när de börjat förstå att det finns hopp.
Och barnen har hittat varandra.
– De leker och lär varandra sina språk. Men det får gärna komma svenska barn hit så att de får lära sig svenska.
Aydin Akyuz förstår att gotlänningar gärna vill skänka kläder till de asylsökande.
– Och det behöver de absolut. Men jag kan inte ta emot tonvis med kläder som jag sedan måste göra mig av med.
Aydin Akuyz hoppas att gotlänningar kommer och hälsar på.
– I går kom det en familj som bor i närheten och barnen här tyckte det var så roligt.
När Helagotland.se är på Ekängen kommer Röda Korset med kläder. Det uppstår diskussioner innan personalen lyckas ordna en kö och de asylsökande får gå in familjevis.
Fatima Housseini är en av dem som går därifrån nöjd med att ha fått en värmande brun kappa och en tjock tröja.
Hon kramar Anna Abqarian som jobbar på boendet.
– Det blir så mycket känslor. Även för mig, säger Anna Abqarian och har svårt att hålla tillbaka tårarna.