Så ska nya miljöingenjören stoppa föroreningarna

På Gotland finns omkring 1 000 platser som riskerar att vara förorenade av miljöfarliga ämnen.

Pär Alapää, ny miljöingenjör på Region Gotland, undersöker nedlagda soptippar i jakt på miljöfarliga ämnen.

Pär Alapää, ny miljöingenjör på Region Gotland, undersöker nedlagda soptippar i jakt på miljöfarliga ämnen.

Foto: Simon Nilsson

Giftiga platser2018-12-04 12:34

Så många som 14 av dessa anses så pass giftiga att de placerats in i riskklass 1, det vill säga har högsta prioritet.

LÄS MER: "Här är Gotlands 14 mest giftigaste platser"

Region Gotland, som bland annat ansvarar för att undersöka öns förorenade platser, trappar nu upp arbetet med att kartlägga miljöfarliga ämnen från nedlagda soptippar. Nyligen anställdes Pär Alapää till rollen som miljöingenjör, och blir nu en av två med den arbetsbeskrivningen hos regionen. Tillsammans med kollegan Anders Nyberg leder Pär Alapää just nu arbetet med att undersöka de nedlagda soptipparna.

­– I dagsläget är det 22 deponier som vi undersöker om det är motiverat att vidta efterbehandlingsåtgärder, säger Pär Alapää.

I fall där en deponi anses i behov av efterbehandlingsåtgärder görs en så kallad sluttäckning. Något som innebär att jordmassor placeras ovanpå platsen, för att på så sätt minska infiltrationen av regnvatten och därmed spridningen av skadliga ämnen.

Pär Alapää menar att konsekvenserna av att inte se över och åtgärda läckande soptippar skiljer sig från fall till fall.

– Risken är att miljöskadliga ämnen lakar ur och därmed riskerar att påverka kringliggande ekosystem på ett negativt sätt. Värsta scenario vore om dricksvattnet var påverkat. Men skulle det visa sig att så var fallet skulle vi givetvis se till att vidta omedelbara åtgärder och förse berörda med extern dricksvattenförsörjning och så vidare. Överlag får man se efterbehandlingen av deponierna mer som ett långsiktigt förebyggande arbete.

Arbetet med deponierna riskerar däremot att bli både en dyr och utdragen historia. I dagsläget är 30 miljoner avsatt för efterbehandling av nedlagda deponier, och planen är att kartläggningen ska vara klar i april nästa år. Men Pär Alapää tror att det kan dröja längre än så, samt att kostnaden kan komma att skjuta i höjden. Exakt hur högt är svårt att säga förrän omfattningen är klarlagd.

– Det är en ganska ambitiös plan. Och efter det kommer vi dessutom arbeta med att ta fram avslutningsplaner för respektive deponi. Det är egentligen först när vi har allt planerat som vi kan få en bättre uppfattning om kostnaderna. Men det är troligt att det kommer röra sig om mångmiljonbelopp i slutändan. Det kommer sannolikt ta åtskilliga år innan samtliga deponier är åtgärdade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!