Almsjukan kom till Gotland och Öland under 2005, och sedan 2006 har den bekämpats på Gotland med stöd från EU-kommissionen. Nu, när Skogsstyrelsens slutrapport för räddningsprojektet sammanställts bekräftas att 90 procent, närmare en miljon almar har räddats på Gotland. På Öland däremot, där inget räddningsarbete pågått, har 90 procent av almbeståndet istället dött eller sjuknat in.
– Även andra värdefulla följdeffekter som projektet fört med sig blir nu väldigt tydligt när vi sammanfattar. Inte minst med tanke på den senaste tidens debatt om hotet mot den biologiska mångfalden där vi vet att almen är ovärderlig, säger Karin Wågström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen på Gotland.
Några av följdeffekterna är bland annat att kolinlagringen har ökat och luftföroreningar minskat till följd av projektet – motsvarande en summa som är högre än dubbla projektbudgeten. Man har även lyckats vaccinera 200 almar mot almsjuka och den sällsynta jättelaven har transplanterats från döda askar till levande askar med gott resultat. Utöver det så har en fröbank skapats där man samlat frön från 135 askar som verkar resistenta mot askskottssjuka vilket kan användas för att driva upp friska plantor i framtiden.
Men trots glädjande resultat kan stora delar av det arbete man lagt ner gå om intet om inte fortsatta åtgärder görs så att sjukan inte får fäste på ön igen. Och finansieringen av ett sådant fortsättningsprojekt är i nuläget inte klar. Före regeringens vårändringsbudget drog till exempel Naturvårdsverket in sin del av finansieringen till projektet på grund av statliga nedskärningar.
– Det pågår just nu en dialog med berörda myndigheter om någon form av fortsättning och finansiering av det men några beslut är inte fattade ännu, säger Karin Wågström.
LÄS MER: Lång och dyr kamp - nu överges almarna
Under sommaren som kommer ska Skogsstyrelsen göra ytterligare en inventering på Gotland för att se hur läget ser ut. Hur projektfinansieringen för att undvika att sjukan får fäste igen blir, får framtiden utvisa.