I tuffa ekonomiska tider får de klimat- och miljövänliga valen ofta stryka på foten. Till exempel har försäljningen av ekologiska livsmedel sjunkit. Men enligt Sanna Törneman på Naturskyddsföreningen Gotland, behöver kärvare tider och en mer hållbar livsstil inte stå i motsats till varandra – tvärtom.
– Det är bra för naturen när det är tufft ekonomiskt, för då köper folk mindre saker, säger Sanna Törneman.
Hon har förvisso flera tips på vad man kan göra för att leva miljövänligt och klimatsmart.
– Köp bara saker som du verkligen behöver och kommer att använda, och fundera på om det du köper skadar naturen. Köp begagnat om du kan och använd saker så länge som möjligt – så köp saker av bra kvalitet. Åk kommunalt när du kan, säger Sanna Törneman.
– Det jag säger är inget nytt och de kampanjerna har inte lett någonstans, så jag skulle hellre vilja säga till folk att vara nyfikna och lära sig om naturen. Men också, lär er om farorna. Exempelvis om hur länge bekämpningsmedel från det vi äter stannar kvar i våra kroppar. Sök information själv, vi behöver utbilda folk men folk behöver också utbilda sig själva för att göra bra val.
Men att utbilda sig själv kräver ett mått motivation?
– Ja, exakt, motivationsfaktorer är det absolut viktigaste i hela miljörörelsen.
Hur attitydförändringen ska ske, att det inte ses som ett tvång utan snarare häftig kunskap, är något Sanna brottas med.
– Jag tror att förändringen behöver ske genom att folk vill göra rätt. Vi kan lära våra barn ett nytt sätt att tänka på men det får inte vara en skrämselpropaganda, man måste känna sig stolt över det man gör och lär sig.
Genom kunskap menar Sanna att det skapas starkare känslomässiga band till naturens levande organismer.
– Om man känner någonting för det man lär sig om olika arter, då är det svårare att skada dem. Det finns massor av effekter som allmänheten inte vet om, men som forskare desperat försöker få politiker att lyssna på.
Att masskonsumtionen behöver minska drastiskt är ingen hemlighet.
– De största utsläppen som påverkar vårt klimat är produktionen av alla våra saker. Det är inte bara grundmaterial som vi får från exempelvis gruvor, utan även kemiska sammansättningar som blir en liten komponent av en stor helhet som till slut blir en produkt. Allt det där spyr ut koldioxid. Det finns miljöförstöring kopplat till ungefär 80 procent av all tillverkning. Och i slutändan av produkters liv så läggs extremt mycket till förbränning.
Som konsumenter tycker Sanna att vi ska ställa oss frågan om en produkt har skapat skada när den har tillverkats, och om den kommer skada naturen när den används.
– Om svaret är ja, undvik att köp den.
Men om man drar det till sin spets så har nästan alla produkter skadat naturen när de tillverkas?
– Det är ju inte så att när ett lock till en honungsburk produceras så förstör det hela världen, utan det handlar om mängden som produceras. Ska vi nå ett mål där vi ändrar den kurs vi är på nu, då måste vi alla ta ett ansvar. Konsumenter har en väldigt stor makt.
Den makten kan till exempel användas till att handla mer närproducerat.
– Vi har jätteduktiga keramiker, varför ska vi då köpa keramik från de stora kedjorna?
Säkerligen på grund av priset?
– Ja, men om du köper billig keramik så är du inte lika rädd om den, går en kopp sönder så köper du bara en ny. Köper du en dyrare kopp som är gjord lokalt så är du mer försiktig och den håller längre, säger Sanna och fortsätter:
– Vi är så vana att vi ska köpa nytt, vi värnar inte det vi har.
Vidare kan Sanna Törneman häpna över sortimentet på stora livsmedelsaffärer.
– Ta olivolja till exempel, och se hur många varianter som finns att välja på. När jag gick runt i en av de stora butikerna i Visby och räknade så hade de 78 olika olivoljor. Det är hur många som helst. Alla dessa har transporterats från Spanien, Italien och Frankrike. Behöver vi tillgång till 78 olika olivoljor, frågar hon sig med ett klentroget skratt.
Olivoljan är bara ett av många exempel.
– Vi har vant oss vid att vara variationsrika och att vi ska ha nytt hela tiden. En av orsakerna till det är att producenterna vill ha det så, de skapar det behovet för oss.
Hon vill istället slå ett slag för förnöjsamhet – att vara nöjd med det lilla, att uppskatta det vi har.
– Varför måste vi ha saker som är nytt, varför kan vi inte vara nöjda med något som vi tycker är bra och använda våra pengar och vår tid till annat, frågar sig Sanna Törneman.