Antalet automatiska brandlarm ökade något jämfört med 2009 då det var 175 stycken. Sådana larm sitter i byggnader, sektioner, korridorer med flera och utgörs av en detektor kopplad till en brandlarmstablå.
- Larmet går först vid objektet och sedan vidare till oss. Det går väldigt fort, så fort det detekterar på objektet går larmet till vår räddningscentral i Stockholm som påbörjar utalarmering av närmaste station, säger brandmästare Mikael Pettersson vid räddningstjänsten.
Man rycker då ut med minimistyrka som, beroende på geografiskt läge, innebär fem man vardera om de åker från Visby, Klintehamn och Hemse, alternativt tre man vardera från Fårösund, Slite och Burgsvik.
- Sen undersöker vi om det är skarpt och då bygger man på med ytterligare resurser. Om det inte är skarpt tittar vi efter vad det beror på och återställer.
På få skolor
På Gotland finns cirka 100 företag, institutioner och liknande som har automatlarm kopplade till räddningstjänsten. Vissa har regelverk som gör att man är tvungen att ha det, som lasarettet, och en del får reducerade premier på försäkringen.
Däremot finns de bara på ett mindre antal skolor, det är rektor som avgör. Skolorna har då oftast interna larm med klockor som innebär att man utrymmer och de får därefter larma på sedvanligt sätt.
Varför larmet utlösts utan brandorsak kan förstås variera. Att larmet inte är servat och att det kommit in damm i detektorn är vanliga felorsaker.
En annan kategori är hantverkare som sågar, slipar etcetera så att det dammar i lokalen, vilket kan utlösa larmet.
Det kan också handla om inkörningsproblem för en ny larmanläggning, man kan behöva byta detektor eller den kan sitta för nära ett kök eller vara utsatt för väder och vind.
- Om utryckningen beror på att anläggningen inte är skött enligt de rutiner som finns eller beror på slarv vid hantverk, kostar det 5 000 kronor per gång för larminnehavaren, påpekar Mikael Pettersson.
Ibland kan räddningstjänsten få rycka ut flera gånger på kort till samma plats när larmet felindikerar. Och då kan det bli dyrt.
- Är det inte åtgärdat inom rimlig tid så blir de debiterade. Men man måste också få en chans att få tag på servicetekniker.
Mikael Pettersson konstaterar att en kategori där det är väldigt bra att denna typ av larm finns är på äldreboenden.
- Torrkokning står för en ganska stor del av larmen och de sker oftast på äldreboenden.
Sällan falsklarm
Rena falsklarm, som man har problem med på en del fastlandsskolor, är ovanliga här.
- Det har vi kanske ett eller två per år. Oftast i samband med skolstart när någon ser en knapp och inte kan låta bli. Men vi har jobbat preventivt ganska länge på skolorna. Drygt 100 objekt gör att det är ungefär 2 larm från varje per år. Vi ålägger fastighetsägarna att göra service och byta ut detektorer och gör vad vi kan för att hålla antalet nere, framhåller Mikael Pettersson.