Detta visar professor Eva Jeppsson Grassman i sin forskning där hon slår fast att det är fel att framställa äldre människor som enbart konsumenter av vård och omsorg.
På Gotland är det lätt att hitta goda representanter för de "ideella pensionärerna".
I Visby lasaretts entréhall fann vi på förmiddagen igår under skylten "Rödakorsvärdar" Lucia Bäckstäde och Gunnel Rockenfält, som båda gått över 70-gränsen en bit då det gäller åldern.
De har båda valt att ställa upp och ingå i den organisation av frivilliga som ger en hjälpande hand till lasarettsbesökare som behöver. Och de gör det gratis.
Fyra dagar i veckan finns Rödakorsvärdar i entrén och deras insatser är mycket uppskattade.
-Det känns bra för en själv att man har en uppgift att fylla, säger Gunnel Rockenfält.
Hon menar att de som tycker att de gjort sitt när pensionen kommer resonerar fel. Det finns många anledningar att engagera sig.
Gunnel jobbar som värd på lasarettet en förmiddag i veckan. Hennes kollega Lucia har minskat ner sitt engagemang till varannan torsdag förmiddag efter att tidigare ha haft en dag i veckan.
De får arbetskläder till "övre delen av kroppen" men inga pengar.
-Vad skall man med pengar till, det blir bara skatt, säger Gunnel Rockenfält.
Röda Korset torde vara en av de organisationer som engagerar flest ideella pensionärer, som ju finns både inom Kupan-verksamheten, lasarettsvärdarna och hembesöksorganisationen.
Järnhandlare
En annan kategori arbetande men oavlönade pensionärer är de som drivit ett företag, men lämnat över till en yngre generation. Den kategorin är mycket vanlig inom jordbruket, men finns också inom andra branscher.
Ove och Lotta Pettersson i Roma drev under många många år järnhandeln i Roma, innan de lämnade över till sonen Tony. Men rätt som det är finns de i affären i alla fall.
-Det är klart vi ställer upp när han ringer, säger Lotta. Och det skulle väl vara hemskt om vi begärde att få betalt av honom.
Varannan lördag är de schemalagda i affären så det blir åtta timmars fast tjänst för var och en av dem per månad.
Ove hjälper också till att hämta varor när det behövs och så blir det en del inhopp i semestertider och liknande.
- Det är bra att känna sig behövd. Det är gott för själen, säger Lotta. Och så blir man piggare om man håller sig i gång.
Vaktmästare
Lars-Ulle Gadefors i Norrlanda, snart 70, har sluppit ifrån mjölkkorna hemma vid Hammars, men har skaffat sig en annan "mjölkko" i form av Norrlanda Fornstuga. Hembygdsmuseet påminner i ett avseende om korna och det är att det är tider att passa morgon och kväll. Som vaktmästare skall Lars-Ulle låsa upp på morgonen och låsa till på kvällen under säsongen som varar från mitten av maj till slutet av augusti. Varje dag.
-Men det är inte riktigt så bundet som med korna i och med att jag kan låsa upp före angiven tid och låsa till efter, säger Lars Ulle.
En viss ersättning får han för att han utför vaktmästarsysslorna, men det är inte något som kan ses som en timersättning för nedlagt arbete.
Varifrån kommer idealiteten?
-Det är väl hembygdsintresset, säger Lars-Ulle.
Han är också ett exempel-bland många - på en person som oavlönad lägger ner tid och kraft på föreningslivet. Lars-Ulle är ordförande i Gustaf Larsson Sällskapet, som har flera fasta publika arrangemang per år att planera och genomföra.
Väverska
Ann-Marie Pettersson, Väskinde, 85, ägnar mycket av sin tid åt handarbete och annat till förmån för kyrkliga syföreningens verksamhet. Hon väver exempelvis trasmattor som säljs vid syföreningens auktioner och inbringar många hundralappar per styck.
-Man mår så bra av att man kan göra något för någon annan, säger hon och skrattar glatt. Syföreningen är mitt andningshål.
Redan som 20-åring i födelsesocknen Hangvar kom Ann-Marie in i syföreningsverksamhet genom den då nybildade Röda kors-syföreningen. Efter flytten till Väskinde har hon varit verksam på samma sätt som nu i hembygdsföreningen.
En slutsats av dagens nedslag bland slumpvis utvalda aktiva pensionärer är att det finns en gemensam nämnare för dem: De verkar så glada.
Kan det vara så att idealitet har en rent medicinsk effekt?