-Det är ofta barn som drabbas värst
I morgon gör Lars Danielson sin sista arbetsdag som chef för kommunens barn- och utbildningsförvaltning. I drygt nio år har han suttit på tjänsten. Och det är länge. - Skolchefer har normalt en mycket kort omloppstid, säger han. Nio år är jättelångt!
- Ja, det har varit full mobilisering hela tiden, säger han. Jag har mött svåra situationer men också lätta; jag har lärt mig otroligt mycket, om skolan, samhället och om mig själv. Det har varit spännande och utvecklande, och framförallt har det varit jättekul.
Men hur roligt det än varit har det också kostat på. När det bara är dagar kvar på chefsstolen vågar Lars Danielson känna efter hur trött han är.
- Det är inget jag känt under resans gång, men nu inser jag. Man blir förbrukad.
Havererad ambition
Lars Danielson tillträdde efter en period av omfattande omorganiseringar och stor tumult inom öns skola och barnomsorg. I en GT-intervju i november 1995 utlovade han mer lugn och ro i verksamheten. Arbetsro för personalen.
Men så här i efterhand, med facit i hand, kan vi väl konstatera att så mycket lugn och ro blev det inte?
- Nej, den ambitionen havererade och det beror främst på två saker: kommunens dåliga ekonomi och balanskravet samt en rad nya statliga reformer. Skolan har aldrig nånsin varit föremål för så många reformer som under de senaste tio åren. Reformer som inneburit ständiga anpassningasr och krav på omställning. Om vi själva fått bestämma hade reformerna kommit i en betydligt lugnare takt.
Optimism och glädje
- Den kommunala ekonomin har också inneburit en stor press. Sparpaket och stoppaket har avlöst varandra. Greppet från koncernledningen har hårdnat. Vi har under de här nio åren tagit bort kostnader på mellan 80 och 90 miljoner kronor. Bara under fjolåret minskade vi antalet anställda med 100 personer. Det är klart det varit svårt att ge arbetsro under sådana förhållanden. Men trots det uppfattar jag mycket av både optimism och arbetsglädje ute i verksamheten, inte minst i chefskåren. Och sjuktalen minskar. Under fjolåret med sex procent, och antalet rehabfall minskade samtidigt med sju procent. Ett undantag finns dock och det gäller personalen i förskola och fritidshem, där ligger sjuktalen för högt; pressen på den personalen måste minska.
Du talade också varmt för att involvera omvärlden mer i skolan. Få in föräldrar och näringsliv mer i skolan. Hur har det lyckats?
Måste inte vara bäst
- När det gäller föräldrarnas medverkan tycker jag inte att vi lyckats. Dagens föräldrar ställer krav på skolan, de är väldigt medvetna om sina rättigheter, men engagemanget gäller oftast bara det egna barnet. Man kan säga att som kunder är de på hugget. Men viljan att delta i det kollektiva arbetet för skolan är starkt vikande och det ser jag som ett problem. När det gäller näringslivet tycker jag dock att vi lyckats bra, där har vi hittat bra ocha fungerande samarbetsformer, vilket syns på olika rankinglistor där vi tillhör toppen.
Målsättningen att Gotland skall ha Sveriges bästa skola, håller du fast vid den? Betygen har ju rasat en del på grundskolan de senaste åren.
- Gotland har namn om sig att ha en progressiv och utvecklande skola och vi har under lång följd av år haft stabila och gedigna elevresultat. Men de senaste två åren har vi tappat i årskurs nio, betygen har försämrats och vi ligger nu under riksgenomsnittet. Om det här tappet fortsätter är det illavarslande. Vi anar också sociala mönster i betygstappet; det är bara i vissa skolor betygen sjunker och det kan tyda på att det finns brister i likvärdigheten mellan skolor, vilket också är illavarslande.
- Så svaret på frågan får nog bli, nej, vi måste inte vara bäst. Tillräckligt bra, räcker. Skolan är så oerhört gränslös, så lydig och försöker vara alla till lags.
En dyr lärdom
Vad är det viktigaste du medverkat till under de här åren?
- Att rektor har erövrat sin roll. Rektorsrollen har tydliggjorts, idag är det rektor och inte byråkratin som styr på skolan. Det har varit en väldigt viktig fråga för mig. Likaså att lärarnas status har höjts och att lärarna upplever sitt arbete mer attraktivt. Gotland är faktiskt litet av bäst i klassen när det gäller skolattraktion!
- Jag är också stolt över att vi har en så bra ekonomiuppföljning och kvalitetskontroll.
Vilken har varit din svåraste strid?
- Jag vill inte kalla det en strid, men den svåraste tiden var efter det som hände på Södervärnsskolan hösten 2000 då en lärare blev avstängd sedan en elev polisanmält honom för misshandel. Det var en tragisk och svår situation som hade kunnat hanteras annorlunda. Det blev en dyr lärdom för många av oss i Gotlands kommun. Men jag tror också att vi fick upp ögonen för skolans verklighet, det blev plötsligt så tydligt att det hårdnande samhällsklimatet också avspeglas i skolans värld. Även hos oss på Gotland.
- Nu står vi inte längre yrvakna. Idag görs årligen ett 20-tal polisanmälningar i vår verksamhet. Och mer än 100 anmälningar till de sociala myndigheterna. Verkligheten ser sådan ut.
Segersmak att inviga
- Det finns många trasiga hem och det är oftast barnen som drabbas värst. För många blir skolan den sista instansen. Och när andra vuxna backar ökar ju skolans ansvar. Det är mot den bakgrunden vi valt att behålla våra elevvårdsteamet intakta. Trots besparingskrav har vi inte dragit in på kuratorer, psykologer, läkare och skolsköterskor.
Några segrar längs vägen?
- Jag känner mig fortfarande så mitt i verksamheten att jag har svårt att se enskilda grejer. Men varje gång vi hittar en lösning känns som en seger. När föräldrar går härifrån nöjda med att vi hittat en lösning för deras barn.
- Att få vara med och inviga nya förskolor och skolor ger också litet segersmak. Som Gråbo- och Klinteskolan och inte minst de två nya gymnasieskolorna på Säveområdet. Fantastiska skolor som kan ses som ett mått på hur vi värderar våra ungdomar. Skolan är ju samhällets i särklass största arbetsplats och den väljer kommunen att satsa på - det bådar goott för framtiden.
Seniorstrateg
Du slutar i morgon. Och på måndag, var gör du då?
- Då börjar jag mitt nya jobb på ledningskontoret, där jag en gång började 1973 och fick min kommunala skolning av Paul Isaksson och Carl-Bertil Stenström.
- Jag ska arbeta med bland annat högskolans utveckling och arbetsmarknadspolitik som seniorstrateg, frågor som jag tidigare ansvarat för på länsstyrelsen respektiva länsarbetsnämnden. Det ser jag fram emot.
Så jobbar vi med nyheter