­ Handeln med jordbruksprodukter underlättas med gemensam valuta

"Det är bättre att vänta och se...". Den ståndpunkten i EMU-frågan har varit vanlig bland folk på landsbygden, enligt opinionsundersökningar.
Peter OIsson, ordförande för LRF på Gotland och lantbrukare i När, har svårt att förstå det resonemanget. Han tror att villkoren blir bättre för både landsbygden och lantbruket om Sverige går över till euro.

Gotland2003-09-01 04:00
LRF på Gotland går inte in aktivt i ja-kampanjen, men har ändå bestämt sig för att verka för ett ja i EMU-valet. De gör det med motiveringen att euron skulle bli positiv både för lantbruket och landsbygden. Visst finns det lantbrukare som är av annan åsikt, men enigheten var ändå stor när länsförbundet fattade beslut om hur de skulle ställa sig, berättar Peter Olsson.
Vilken nytta kan då lantbrukarna att få av euron?
Peter Olsson ser flera konkreta fördelar. Han driver själv ett lantbruk med 40 mjölkor och kan ta sin egen gård som exempel:
­ Drygt tio procent av intäkterna på min gård är ersättningar från EU. Det handlar om miljöstöd och arealersättningar. Ansökningarna lämnas in på våren och betalas ut i slutet av året. Förr fanns det en valutasäkring, men den är borttagen nu och det innebär att jag när jag sår inte vet vad jag kommer att få ut.
Men är inte just lantbrukare vana vid den sortens osäkerhet?
­ Ja. Det finns mycket som påverkar oss lantbrukare ­ väder och vind och jordbrukspolitik... Men det här blir ytterligare en osäkerhetsfaktor. Och har man gjort stora investeringar så kan växlingskursen innebära att kalkylerna spricker.
<span class=MR>Räntan viktig</span>
Räntan är en annan viktig faktor för lantbruken.
­ Våra räntenivåer följer de europeiska, men räntan har legat lite högre i Sverige än i övriga Europa. De kapitalintensiva lantbruken behöver en låg och stabil ränta. En räntehöjning på en procent betyder en miljard kronor för svenskt lantbruk. Och för Gotlands del innebär det att räntekostnaderna för lantbrukarna stiger med 15 miljoner kronor.
Och handeln med lantbruksprodukter kommer att underlättas med en gemensam valuta, tror Peter Olsson. Han har tittat på England och sett hur svårt de har att exportera sina varor när pundet är starkt.
Men vad händer om det blir nej i folkomröstningen?
­ Det blir en besvikelse! Men då är det det som gäller och vi kan ju inte bara lägga ned, men vi kommer att få det tuffare och osäkrare i vårt jobb. Ett nej kommer på sikt att få konsekvenser för hela livsmedelsindustrin och inom den sektorn jobbar ju 25 procent av arbetskraften på Gotland.
Varför tror du att folk på landet varit så tveksamma till EMU?
­ Jag har svårt att förstå det.
Handlar det om att man är bakåtsträvande?
­ Så kan det nog vara. Och det är synd det, för den här omröstningen handlar ju om framtiden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om