- men forskare misstänker ladugårdsluften

- När det gäller förslitningsskador inom lantbruket är det inte särskilt verkningsfullt med förebyggande träning. Grundorsaken till skadorna finns på annan plats. I inomhusmiljön.Det säger Anders Thelin, före detta cheföverläkare på tidigare Lantbrukshälsan och forskare kring artros.

Gotland2010-03-16 09:37
Lantbruk är ett av de mest olycksdrabbade yrken man kan ägna sig åt.
Därför driver bland andra LRF sedan i fjol projektet "Säkert bondförnuft" för att förebygga just olyckor.
Det finns också en utbredd uppfattning om att man borde satsa på friskvård för att minska förslitningsskadorna inom lantbruket.
- Vi har 70 000 jordbrukare i Sverige. Det finns ingen statistik över hur de mår. Men inofficiellt är det jättemånga som har ont.
Det säger Niklas Adolfsson, som forskar kring maskiner och arbetsmiljö på JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i Uppsala.
- Vi har flera hundra bönder som går på regelbundna undersökningar hos oss. Det finns alltid ett behov av friskvårdsarbete. Alla vet att det är bra. Men det finns inte tid eller råd att prioritera.
Det säger Lars Kroné, vd för Hansahälsan i Visby.
- Vattengympa är uppmjukande, det ger rörlighet, styrka och kondition med mera.

Liten effekt
Det säger Annelie Nyström på Korpen i Visby.
Men nu finns det forskare som som hävdar att friskvård ger liten effekt, eftersom ledskador inom lantbruket troligen beror på arbetsmiljön.
- Det är inte särskilt verkningsfullt med förebyggande verksamhet. Sjukgymnaster vill gärna tro att det är det. Men grundorsaken till skadorna finns på annan plats.

Ladugårdsmiljön
Det säger Anders Thelin, före detta cheföverläkare på tidigare Lantbrukshälsan som forskar i samarbete med universiteten i både Uppsala och Linköping.
De skador han talar om är i första hand artros. Och med annan plats menar han arbetsmiljön, och då specifikt inomhusmiljön i ladugårdar.
- Lantbrukare är friskare än den övriga befolkningen i alla avseenden utom ett - de har en ökad risk för besvär i rörelseapparaten. Det finns statistik baserad på sjukhusvård som visar på besvär i nacke, rygg och skuldror. Och det finns säkra siffror på att höftledsartros är två till fyra gånger vanligare, och internationella siffror visar på upp till tre gånger högre risk för knäledsartros.
Men är inte det siffror som visar på större förslitning i lederna och riskerna med statiska arbetsställningar, som till exempel när man sitter vriden länge i en traktor för att titta bakåt på plogen?
- Det trodde jag också när jag började med det här. En skrift som jag publicerade för länge sedan illustrerades just med en bonde som tittar bakåt på en plogfåra.

Inomhusrisker
- Men jag har fått revidera min uppfattning. Artros har kanske inte ett dugg med belastning att göra. Få blir sjuka av det arbete de utför utomhus, säger Anders Thelin.
I stället pekar han på riskerna med att arbeta inomhus i ladugårdar.
- Vi har sett en klar relation mellan besvär i nacke, rygg och skuldror med besvär i luftvägarna. Det finns en hypotes i forskningsfronten att det är substanser i luften, kanske proteiner, som sätter igång inflammatoriska processer.
- Vi har också kunnat jämföra två grupper av lantbrukare, åttahundra artrosdrabbade med åttahundra ledfriska. Det visade sig att de som bara jobbar med djurhållning drabbas av artros medan de andra inte är mer drabbade än resten av befolkningen. Det handlar alltså om något annat än fysisk belastning, säger Anders Thelin.

Biomarkörer
Han är för närvarande engagerad i ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet som finansieras av Stiftelsen Lantbrukforskning. Projektet heter "Lantbrukarnas sjukdomar i rörelseapparaten - Ett resultat av miljöbetingad kronisk inflammation?" och ska slutredovisas i september 2011. Syftet är att identifiera så kallade biomarkörer för kronisk inflammation i blodet hos lantbrukare.
- Vi har tittat på mögel och liknande mikroorganismer men dem har vi kunnat avskriva. Vi vill identifiera ämnen som finns vid inflammation och se om det finns en koppling till höftledsartros.
- Kan man hitta kemiska eller biokemiska modeller har man kommit ett steg på vägen, och skulle kunna börja bedriva ett effektivt preventivt arbetsmiljöarbete inom lantbruket, säger Anders Thelin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!