- och vården kommer att spara flera miljoner på rökförbudet
Nu kan rökförbudet inom öns sjukvård summeras. De ansvariga är entusiastiska och konstaterar att förbudet utfallit långt bättre än förväntat. Rökningen har minskat, flera har helt slutat röka och man räknar med att redan ha sparat in flera miljoner kronor i framtida vårdkostnader.
Katrin Rindlaug är projektledare för rökstoppet och hon är oerhört positiv efter de första sex veckorna.
- Ingen trodde att det skulle gå så här bra och vi har redan sparat flera miljoner kronor. Men det syns inte i dag utan först i framtidens vårdkostnader, säger Katrin.
Bättre än väntat
Som projektledare hade hon befarat betydligt fler klagomål än som nu kommit henne till del. Förra gången, när man 1999 införde rökförbud inomhus på lasarettet, var missnöjet betydligt större. Den snabbenkät som nyligen gjorts bland 90 chefer inom vården har ännu inte helt analyserats men visar helt klart på positiva effekter. 20 procent av cheferna uppger att de har personal som helt slutat röka. Dessutom uppger cheferna att ett stort antal anställda minskat sin rökning. Ungefär 40 procent har bara upplevt positiva reaktioner från sin personal. Av 1 500 anställda har en klagat hos sin chef över att behöva byta kläder varje gång han eller hon ska röka.
Hälsotanke rätt i tiden
Katrin Rindlaug tror att sjukvårdens rökstopp ligger helt rätt i tiden.
- Hälsotanken är stark i dag, särskilt bland vuxna. Men tyvärr är det många yngre som ändå börjar röka, konstaterar Katrin.
Att det faktiskt ligger ett visst tvång bakom de positiva effekterna inser hon men motiverar rökförbudet med att andra inte ska behöva utsättas för passiv rökning. Och huvudanledningen är att individen ska må bättre och faktiskt bli friskare. Folkhälsoinstitutet räknar med fem till sju års vårdande behandling per rökare och att livet förkortas med sju till åtta år av rökningens effekter. Årligen avlider i landet 6 400 av direkt rökrelaterade sjukdomar och ungefär 500 av så kallad passiv rökning. Rökning är en bidragande orsak till höga vårdkostnader för län och landsting.
Slutade med salut
En av de anställda på Visby lasarett som nu slutat röka är Jannice Gynning. Hon tror att missnöjet över rökförbudet kanske är större än vad som kommer fram i enkäter och att beslutet att sluta röka borde ligga på den enskilda individen. Jannice arbetar på vaktmästeriet och tycker ändå inte att det är fel att man inom vården har restriktioner för rökningen. Hon såg förbudet som en möjlighet och slutade redan innan det infördes.
- Jag var trött på att ligga och hosta på kvällarna, säger hon.
Jannice bestämde sig den 14 juli när hon var i Fårösund med lottorna för att skjuta salut för Kronprinsessan Victoria. Hon rökte den sista cigaretten i paketet, sedan fick det vara nog. Fast en dosa snus har Jannice i beredskap, det är ytterst sällan en prilla snus behöver kramas. Bara när röksuget blir som allra värst åker dosan fram.
- Jag är så fruktansvärt envis, skrattar Jannice och berättar entusiastiskt om alla fördelar med att vara rökfri.
Hon har fått smak och lukt tillbaka. Konditionen har blivit mycket bättre bara på de här månaderna kan hon konstatera. Varje onsdagkväll spelar Jannice innebandy med jobbet. Nu är orken bättre och hon har inte längre halsen full av segt slem, och ingen hosta.
I dag känner hon omedelbart på lukten om någon arbetskamrat varit ute och rökt.
- En del av dem tycker väl jag är en svikare, fast det är med glimten i ögat. De ger mig en klapp på axeln och unnar mig nog att vara rökfri. Och chefen tycker att det är jättebra, säger Jannice Gynning i höstsolen utanför sin rökfria arbetsplats.
I dag går hon ut för att få frisk luft, inte för att tända en cigarett.
Så jobbar vi med nyheter