- Vi måste bli mer aktiva och synas oftare i debatten

LRF Ungdomen på Gotland har alltså valt en ovanligt erfaren ungdom som ordförande. Kjell Nilsson är 33 år och är man så gammal tillhör man fortfarande ungdomarna enligt LRF:s normer. Gränsen går vid 35.
- Så jag har bara två år på mig att uträtta något, säger Kjell och konstaterar att han har alla förutsättningar för att ta steget direkt från ungdom till oldboy. En fritidssysselsättning som ligger Kjell varmt om hjärtat är nämligen orientering och där blir man oldboy vid 35 år ålder.
Kjell Nilsson har varit vice ordförande i ett antal år och när nu den förre ordinarie ordföranden Markus Westberg, Hamra, tog plats i LRF Ungdomens riksstyrelse var det ganska naturligt att Kjell tog steget upp och blev ordinarie.
Hans ambition är att fortsätta den verksamhet som LRF Ungdomen bedriver på Gotland. Det är ju en icke obetydlig del av LRF-organisationen eftersom det finns cirka 500 medlemmar.
Kjell Nilsson tycker att åtagandet som ordförande är stimulerande och han vill jobba vidare med remissvar och lobbyarbete. Hans önskemål är att medlemmarna skall kunna göras mer aktiva när det gäller att synas och höras.
- Det är alltför många som sitter hemma vid köksbordet och har åsikter, säger han.
Han menar att debatten skall föras mer intensivt exempelvis på insändarsidorna. Men då måste ju medlemmarna vara mer aktiva.

Tänkte bli ekonom
Kjell Nilsson är född och uppvuxen på gården Graute, som hans far Evert köpte in på 60-talet. Från början var det inte tanken att Kjell skulle ta över. Han hade tankar på att bli civilekonom och grundade med en gymnasieutbildning i ekonomi. Men när pappa Evert opererade en höftled och det var fråga om gården skulle kunna behållas i släkten eller inte ändrade sig Kjell. Han tänkte om och blev bonde och det har han inte ångrat.
Tillsammans med sambon Jenny Andersson - det kan bli bröllop i sommar, kanske - tog han över gården 1995. Han var då bara 23 år och Jenny var 20.

Svin och lamm
Produktionen på gården handlar om svin och lamm. På svinsidan är det smågrisuppfödning som gäller. Man har 4x32 suggor som föder smågrisar vilka enligt ett avtal levereras vidare till en gård på södra Gotland.
På lammsidan har man 165 tackor och det kan bli fler.
Graute är med i det stora Hejnum-projektet, som ju är landets största betesprojekt. Kjell är för övrigt kassör i detta projekt.

Positivt med lamm
På gården finns en anställd och vid sidan om djurskötseln ägnar sig den anställde och Kjell åt skogsentreprenader.
Lönsamheten i svinproduktion av olika slag är känd för att variera kraftigt och just nu är det ingen som skär guld. Däremot är det positivt för lammen.
- Nu är ju skinnen värda lika mycket som köttet, konstaterar Kjell.
Jenny håller som bäst på att lära sig att sy i skinn genom att gå på kurs. Hon ser goda möjligheter att själva förädla skinnen genom att sy olika produkter och sedan sälja dessa i en planerad gårdsbutik i källaren.
- Det gäller bara att jag hinner sy upp ett tillräckligt stor lager nu, säger Jenny.
Familjen består också av tre söner: Anton, snart 7, Edvin, 4 och Erik, 3.

Förklara fördelarna
När det gäller framtiden för det svenska jordbruket tycker Kjell Nilsson att det ser positivt ut under visa förutsättningar. En av dessa förutsättningar är att bönderna lägger manken till för att synas och bättre förklara hur det ligger till. Han menar att det som skall förklaras är de fördelar som svensk t lantbruk har i form av en hög kunskapsnivå bland bönderna och en en lagstiftning som gör att vi kan producera livsmedel som är säkra.