Christian Wallin har nio bilar i sitt åkeri, fordon vars kostnader nu har ökat kraftigt. Att bränslepriserna stiger precis efter pandemin, menar han, slår extra hårt.
Åkeriägaren Christian Wallin rattar en av sina nio lastbilar och parkerar i solskenet på Åkericentralens gård. Men någon solskenshistoria är hans bransch långt ifrån just nu.
– På lång sikt lär det bli tufft, säger Christian Wallin om den utförskurva som transportnäringen befinner sig i efter att drivmedelspriserna har ökat dramatiskt på kort tid.
För en lastbil som rullar 40 mil om dagen har dieselpriset stigit från 3 600 kronor dagen till 5 700 kronor per dag på bara ett år.
– Om du har ett åkeri med tio bilar innebär det en kostnadsökning på 100 000 kronor i veckan som du egentligen inte har täckning för. Det är gigantiska pengar man lägger ut extra varje vecka, varje månad, bara för att hålla igång sin egen rörelse, säger Åkericentralens vd Henrik Beijer om dieselpriserna, som stigit från 18 kronor litern för ett år sedan till 28 kronor som högst i mars i år.
Till detta kommer den höjda längdmetertaxan på tio procent hos Destination Gotland på allt gods till och från ön som började gälla den 1 mars.
– Med tanke på vad som hänt nu med drivmedelskostnaderna tror jag att det kan komma fler höjningar, säger Henrik Beijer.
Christian Wallin delar sin oro för höga bränslekostnader med Åkericentralens vd Henrik Beijer och affärsområdeschef
Tommy Stenström. "Stödåtgärder behövs nu, annars är det inte några kvar. Många åkerier har det tufft nu", säger han.
Flera av Åkericentralens 25 anslutna åkerier, med sammanlagt omkring 200 anställda, är hårt pressade av ekonomin.
– Det är jobbigt för vissa nu, konstaterar Henrik Beijer och berättar att Åkericentralen för en vecka sedan tvingades meddela kunderna en ny prislista:
– Från första mars kommer vi att justera vår prislista veckovis.
Henrik Beijer och Tommy Stenström menar att regeringens förslag till kompensation från första juni kommer flera månader för sent.
I måndags presenterade finansminister Mikael Damberg (S) regeringens förslag till krispaket, som ministern hoppas ska hinna vara genomförda till första juni. Dieselpriset sänks genom sänkt skatt med 1,33 litern, så även bensinpriset. Privatpersoner som äger en bil föreslås få 1 000 kronor i kompensation, boende i glesbygd som Gotland får dessutom 500 kronor extra.
Men kompensationerna kommer alldeles för sent, menar Henrik Beijer.
– De som har överlevt fram till juni har inga problem att överleva sedan heller. Vi har några som inte har de musklerna. Skattelättnaderna kommer för sent för att klara av den utveckling vi har just nu, så är det bara, säger han och menar att alla transporter till, från och på Gotland kommer att drabbas hårt.
Regeringens förslag till lättnader innehåller inte heller något riktat stöd till åkerinäringen, vilket han saknar.
Henrik Beijer menar att gotländska produkter har sålt på varumärket, men att ökade fraktkostnader till följd av drivmedelspriserna har blivit ett hot.
– Någonstans tar viljan slut för hur mycket folk är beredda att betala. Alla är medvetna om hur världen ser ut och det finns en förståelse, men kostnaderna måste tas ut någonstans och i slutänden blir det konsumenterna som får betala, säger han och menar att den enda ljusning som finns är att diesel- och bensinpriserna planar ut och inte ökar mer.
Jessica Mårtensson tänker sig för varje gång hon ska starta lastbilen. Kraftigt ökade drivmedelspriser menar hon kommer att märkas i gotlänningarnas plånböcker.
Han får medhåll av Jessica Mårtensson, chaufför hos åkeriet Mårten Åkare.
– Det känns skrämmande att det blir så stor påverkan för så många. Matpriserna, transportkostnaderna och ökade kostnader för lantbrukarna. I slutänden blir det konsumenterna som måste betala det, säger hon och berättar hur hon tänker sig för varje gång innan hon ska starta lastbilen.
Varje kallstart som går att undvika väljer hon bort.
– Varje liter diesel är som guld, så tänker jag nu. Är det ens värt att köra på vissa jobb?