Gotländsk vård får mer än förut – "Vet inte hur motkraven ser ut"

Gotland går vinnande ur kampen om regeringens vårdmiljoner. Troligtvis, menar ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Filip Reinhag.
– Vi vet ännu inte hur motkraven ser ut, säger han om måndagens besked.

Under en pressträff på måndagen presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en mångmiljardsatsning på att korta vårdköerna.

Under en pressträff på måndagen presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en mångmiljardsatsning på att korta vårdköerna.

Foto: Hanna Mi Jakobsson

Gotland2025-01-27 17:58

I förra veckan presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson det totala tillskottet 2025 för att stärka vården i landets regioner och kommuner. Nu står det klart hur mycket Gotland får av de nära sex miljarderna som fördelas inom statsbidraget för att korta vårdköerna.

undefined
Acko Ankarberg Johansson (KD) när hon besökte Gotland 2024.

På måndagen stod det klart att pengarna betalas ut efter befolkningsmängd, men att varje region får en grundplatta i form av ett fast belopp om 100 miljoner kronor. För Gotland innebär det nära 122 miljoner kronor totalt.

Det nya sättet att fördela de statliga medlen innebär att Gotland tillsammans med Blekinge och Härjedalen/Jämtland, får mer pengar än övriga regioner – ifall det hade gjorts enligt den tidigare principen.

Filip Reinhag betonar dock att det inte går att göra en direkt jämförelse av statsbidraget mot tidigare år, då regeringen samtidigt tar bort stöd på annat håll. Ett exempel är det så kallade sektorsbidraget som minskar men också bakas in i det nya statsbidraget, något som innebär 45 miljoner kronor mindre för Gotlands del, enligt Filip Reinhags beräkning. I det stora hela ser dock måndagens besked ut att gynna Gotland, medger han:

– Jag har inte hunnit sätta mig in i vad det betyder i exakta pengar. Vi vet heller inte hur kraven på motprestation ser ut, det är ju också nytt från tidigare.

undefined
Filip Reinhag (S), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Från och med årsskiftet styrs de statliga bidragen för nära vård av en förordning från regeringen. För att få bidrag ska kommuner och regioner under bidragsåret genomföra insatser inom åtta utvecklingsområden och lämna en gemensam plan för arbetet.

– Innan vi vet vad detta betyder så vet vi inte hur de här pengarna kan användas, säger Filip Reinhag.

Men han ser positivt på det nya sättet att fördela pengarna över landet. 

– Generellt när man sätter en bottenplatta så gynnar det mindre regioner, som Gotland. Rent teoretiskt, enligt min beräkning, borde det landa på att vi får cirka 45 miljoner kronor mer.

Vad betyder de här pengarna?

– Såklart är det välkommet hur man valt att fördela stödet. Men med tanke på vad vi påtalat om de 300 miljonerna som behövs för att täcka regionens underskott, har en vi fortsatt en ansträngd situation som regeringen måste hörsamma.

Regeringen själva kallar beslutet för en mångmiljardsatsning inom arbetet för en god och nära vård – ett omställningsarbete som pågått sedan flera år och som, i grova drag, innebär att resurserna fokuseras till primärvården som ska vara navet i hälso- och sjukvården.

Fokus på primärvården

I november 2020 beslutade riksdagen om en målbild för omställningen av svensk hälso- och sjukvård, där primärvården ska fungera som nav och samspela med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och att patientens delaktighet stärks.

Källa: SKR

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!