1200 barn är i riskzonen
Minst tre barn i varje skolklass har en förälder som missbrukar alkohol eller droger.De glömda barnen, kallas de. 14 procent av våra barn och ungdomar ingår i den skaran där mamma eller pappa dricker för mycket. På Gotland är 1200 barn i riskzonen.
<span class='mr'>Tystnad</span>
Hon deltog i ett seminarium på Gotland under helgen och berättade om dessa barn och hur vi kan hjälpa dem.
Barn till missbrukande föräldrar känner sig ofta ensamma, pratar inte och skyddar sina föräldrar. De litar inte på någon, skäms och tror att allt är deras fel.
Vuxna ser det här men vågar inte prata med barnen. Det finns en tystnad, säger Elisabeth Hagborg som vill starta nätverk runt dessa barn.
Vi måste bry oss, vara vettiga vuxna och se till att de drabbade kommer med i olika gruppverksamheter.
<span class='mr'>1500 samtal om året</span>
Barnen löper risk att själva bli missbrukare, får svårt att klara skolarbetet och sina relationer till andra människor, mår psykiskt dåligt och blir oftare kriminella.
Få av barnen får hjälp, trots att den finns och är både enkel och billig.
Gotland är en av två regioner i landet med en alkoholpolitik som både sätts i sjön och ros iland, säger Elisabeth Hagborg.
På alkohol- och drogrådgivningen jobbar fem personer. Annika Jonsson är en av dem.
Vi ska vara en lättillgänglig och attraktiv grupp, säger hon och berättar att de svarar på 1500 samtal om året från människor som är oroliga för olika saker som rör missbruk. Hälften är anhöriga till alkoholister.
Vi riktar oss till den dolda missbrukaren i första hand, inte de som sitter på parksoffan och super. Det här är alldeles vanliga mammor eller pappor med familj och bostad, sådana där beroendet inte syns.
Rådgivning, information, handledning och beroendelära är några saker de kan bistå med. Allt är gratis.
<span class='mr'>Hopp och kunskap</span>
Tryggve-grupper, där barn till missbrukande föräldrar får delta, finns det många av. Gotland har utbildat cirka 50 gruppledare.
Jag är inte ensam, jag kan inte bota, jag har rätt att få hjälp och att få leka, är några av budskapen till dessa barn.
Det är viktigt att villkorslöst acceptera barnet, lyssna, finnas till hands, ge det hopp och kunskap om hur missbruket ser ut, säger Annika Jonsson.
<span class='mr'>Man får vara anonym</span>
Ett barn som far illa behöver hjälp. Ungdomsledare av olika slag, skolan och andra som kommer i kontakt kan ge stöd.
Till socialtjänsten kan man alltid vända sig och rådgöra om man tror att ett barn behöver hjälp. Då kan man vara anonym. Även en anmälan kan göras utan att man säger sitt namn, men det bästa är att vara öppen.
Dessa föräldrar har så mycket att oroa sig över ändå. Onödigt mycket energi går åt att fundera på vem som anmält dem anonymt, säger Åsa Fagerlund från kommunens barn- och familjeenhet.
Så jobbar vi med nyheter