130 ton frö ska ge 45 ton linolja

Odlingen på Gotland ligger hittills hos åtta olika odlare. De har helt nyligen bildat ett gemensamt företag i form av en ekonomisk förening med namnet Gotlands linodlareförening. Patrik von Corswant på Stafva gård är ordförande.
Han och de andra odlarna är helt klara över att de ger sig in i något som kan kallas ett riskprojekt.
Anledningen till att man ger sig in i ett projekt med risker är givetvis att man ser att det har stora och lockande möjligheter också.
Odlarna kunde inte få in verksamheten inom den befintliga föreningsrörelsen och har därför nu via den egna föreningen skaffat sig möjligheter att sköta allt från odling till distribution av den färdiga oljan. Hur en tänkbar marknad ser ut finns det naturligtvis en föreställning om men vilka priser de kan tänkas få för oljan är i dag okänt. Det återstår många förhandlingar och där gör projektledaren Arvid Carlsson från hushållningssällskapet en stor insats.
Det är alltså en rätt frisk satsning utan speciella garantier?
Vi har fått chansen att hugga tag i en möjlighet och då gör vi det, säger Patrik von Corswant som inte gärna sitter still och väntar.
Han tror starkt på en fortsättning och en utökad odling av oljelin utifrån tesen att "som man tänker. så blir det".
Ersätter betor?
Det finns också en tanke om att det måste finnas andra grödor att odla i fall sockerbetorna ramlar bort. Patrik von Corswant tycker inte att det ser särskilt ljust ut för betorna efter år 2006.
Då kan vi sitta med stora arealer som vi behöver odla något annat på, säger han.
En nyckelperson när det gäller den nya odlingen av oljelin på Gotland är Peter Baeling på Svenska Lantmännens forsknings- och utvecklingsavdelning. Han berättar att man under lång tid där har arbetat med sikte på att hitta grödor som är lämpliga för odling till annat än mat och foder.
Till den ändan har man drivit ett forskningsprojekt kring lin och därvid har man konstaterat att en speciell linsort, som kallas Linola, har egenskaper som i rätt stor utsträckning skiljer sig från alla andra linsorter. Det är sorten Linola som nu odlas av medlemmarna i linodlarföreningen..
Den olja som pressas fram ur Linola har egenskaper som borde vara mycket värdefulla för färgtillverkare och färganvändare.
Det har nämligen visat sig att den färg man får fram med Linola som bas har väsentligt bättre väderbeständighet än tidigare använda linoljefärger.
Kan man förlänga intervallet mellan ommålningarna med några år så är det naturligtvis mycket värdefullt.
Måste övertyga
Det är det här vi nu tillsammans måste övertyga "vägginnehavarna" om, säger Peter Baeling.
I fackpressen har forskningsrönen uppmärksammats en del, men det är svårare att få uppmärksamhet i övrig press. Till bilden hör att man har att konkurrera med en mängd andra icke linoljebaserade färger på marknaden.
Särskilt inom kulturminnesvården borde den mer hållbara färgen ha ett stor funktion att fylla. Det finns en stor potentiell marknad men det är en bit mellan de Gotlandsodlare linfröna och denna marknad.
För närvarande ligger hela årets skörd - cirka 130 ton - lagrade hemma hos Kjell Johansson, Nygårds i Fole. Kjell har kommit in i det här projektet tack vare att han har byggt en egen stor och fin torknings- och lagringsanläggning för spannmål. Han är beredd att bli odlare av lin nästa år.
Tills vidare är han den som lagrar fröerna. Nästa steg i produktionskedjan finns hos Anders Stumle på Halner gård i Bro. Det är där fröet skall pressas till olja och linfrökakor.
För fodertillverkarna är linfrökakorna intressanta. Odlarna hoppas kunna sälja företrädesvis till tillverkare av hundmat, kattmat och minkmat.
Lättodlat
Odlingsdelen ser inte ut att erbjuda några stora hinder.
Linet är inte så märkvärdigt att odla, säger Patrik von Corswant. Lite mer krävande än spannmål är det kanske. Man måste vara väldigt noga med att få bort allt ogräs i åkern, vilket kräver ett visst mått av kemisk bekämpning.
Det som kan vara problematiskt är själva skörden. Den utförs med vanlig skördetröska men det gäller att passa på när linet är ordentligt moget och riktigt torrt. Annars kan det bli problem.
Årets skörd blev god. På Stafva där man odlade 20 hektar blev hektarskörden 2 400 kilo, vilket var betydligt mer än man räknat med.
Fröna består till cirka 35 procent av utpressningsbar olja.
Av den gotländska skörden på 130 ton borde det alltså kunna bli 45 ton olja.
Förutom den värdefulla biprodukten linfrökakor finns det ett bra energivärde i halmen. Mankan exempelvis elda upp den. Patrik von Corswant har en stor halmpanna på Stafva och han har kommit fram till att linhalmen är den bästa halmsorten att elda.
Linet har ett estetiskt värde också. De blommande blå linfälten är vackra på förmiddagarna. Det är nämligen endast då blomningen pågår.
130 ton. Hos Kjell Johansson i Fole lagras årets skörd av linfrö. I de stora lagringsfickorna har han 130 ton linfrö.
Ljusare. Den linsort som odlas av Gotlands linodlareförening ger ett ljusare frö än den som vanligen odlas.
Ny linsort. Patrik von Corswant, Stafva gård, är pådrivande i den odling av en ny linsort som dragit igång på Gotland. Skörden är avklarad och själv har Patrik bara halmen från 20 hektars odling kvar.Foto: ROLF JÖNSSON