Fredrika Bremer var en svensk författare som anses vara den svenska kvinnorörelsens främsta pionjär. År 1884 bildades förbundet i hennes namn och det blev, och är än i dag, en partipolitiskt och religiöst oberoende medlemsorganisation som verkar för jämställdhet.
Förra året, 100 år efter att kvinnor fick rösta för första gången i Sverige, återuppstod förbundet på Gotland. Ordförande är nu, liksom när kretsen lades ner år 2004, entreprenören och näringslivprofilen Elisabeth Kalkhäll.
Då hade de svårt att rekrytera medlemmar. I dag, ett drygt halvår efter återuppståndelsen, består kretsen av omkring 50 medlemmar, varav en handfull män.
– Just nu har vi ingen man i styrelsen, men män är också välkomna, säger Anna Eklund, som också sitter i styrelsen.
Övriga ledamöter är Lina Runander, Johanna Tell, Idun Vinterros och Annabritta von Schulman.
– Förutom män saknar vi också unga kvinnor i föreningen. Jag tror att det beror på att många engagerar sig efter att de blivit föräldrar. Det är ett vanligt uppvaknande; oavsett hur medveten man tror att man är hamnar man ofta i typiska könsroller när man blir föräldrar, säger Elisabeth Kalkhäll och fortsätter:
– Jämställdhet är ingen kvinnofråga, det är en angelägenhet för alla. Alla skulle till exempel vinna på om det blev mer tillåtet för män att visa sig sårbara.
Hittills har förbundet på Gotland arrangerat föreläsningar med bland andra åklagare Susanne Wihlborg, som ofta utreder fall där barn och kvinnor faller offer, kriminologen och debattören Nina Rung och Region Gotlands jämställdhetsstrateg Katrin Rindlaug.
– Tanken är inte att vi ska älta de problem som finns, utan vi vill få till en rörelse framåt. Vad kan vi bidra med? frågar Lina Runander.
Inom en snar framtid hoppas föreningen kunna dra igång en studiecirkel i livslång ekonomi, där de går till botten med frågan varför kvinnor har ett sämre ekonomiskt utgångsläge än män, och hur man ändrar på det.
– Kvinnan måste ges samma förutsättningar så att hon inte blir ekonomiskt beroende av en man, och på så sätt ha möjlighet att till exempel ta sig ur en destruktiv relation, säger Elisabeth Kalkhäll.
– Vi måste skapa ett hållbart och jämställt samhälle, när det kommer till allt från att leda landet till att hämta barnen på förskolan, och det gör vi tillsammans, säger Lina Runander.