För sex år sedan började Region Gotland ta betalt för att ta hand om regnvatten. 2014 infördes två olika avgifter, en dagvattenavgift för vatten från fastigheter och en avgift för vatten från gata och allmän platsmark.
Dagvattnet leds till reningsverk via regionens ledningsnät, och har blivit en viktig inkomstkälla. Förra året fick öns fastighetsägare betala nästan 20 miljoner kronor för regnvatten.
För en gotländsk villaägare landar den årliga kostnaden för dagvatten på 858 kronor. Enligt organisationen Svenskt Vatten, dit kommuner och regioner frivilligt rapporterar in storleken på avgiften, är Gotland varken billigast eller dyrast. Kostnaden, beroende på var i landet man bor varierar mellan 200 kronor och 2 000 kronor.
Klimatförändringar väntas öka risken för skyfall och ställa krav på regionen att kunna ta hand om regnvattnet, som i dag blandas med ordinarie avloppsvatten i ledningsnätet. Men Karl-Johan Boberg (C), ordförande i tekniska nämnden, hade hellre varit utan de 20 miljoner kronorna i inkomster – för att istället använda avloppsnät och reningsverk för vad de är till för.
– Det hade absolut varit bättre om man sett ekonomiskt på det. Jag hade varit glad om vi slapp att ta hand om dagvattnet, det är en belastning på systemet, säger han.
Öns reningsverk är redan hårt belastade och att Region Gotland måste ha kapacitet för att rena dagvatten hindrar nya fastighetsägare att koppla på sig.
– Vi behöver öka takten på hela VA-frågan. Den är både tekniska nämndens och en av Region Gotlands viktigaste frågor. Det handlar om att ta hand om det regnvatten som kommer ner och använda det, istället för att fylla avloppssystemet. Det är en viktig resurs som vi kan sippra ner till grundvattnet, säger han.
Karl-Johan Boberg tror att VA-taxan kommer att öka för de gotländska hushållen, för att finansiera nödvändiga kommande utbyggnader och system för att ta hand om dagvatten i nya bostadsområden. Den bilden delas av Magnus Bäckström, expert på rörnät hos Svenskt Vatten.
– Avgifterna kommer sannolikt att öka eftersom satsningar krävs i och med klimatförändringar, säger han.
Svenskt Vatten vill se mer action, och samverkan mellan aktörer och myndigheter.
– Det är jätteviktigt att man tar det på kommunal och politisk nivå. Vi måste sätta oss kring runda bordet och planera, säger Magnus Bäckström.