Så har ännu ett år passerat. Ännu ett år med fantastiska möten med andra människor, bekanta och ännu inte bekanta. Till praktikanter och skolelever brukar jag säga att jag har världens roligaste jobb och att de absolut ska bli fotografer. Men världen kan ju inte vara fylld av pressfotografer. Däremot har små digitalkameror och mobiltelefonkameror gjort att var och varannan av oss ständigt har kameran redo i byxfickan. När jag under många år arbetade hos Hans Hemlin och det kom in äldre damer med gamla 1800-talsglasplåtar brukade jag skoja och kika över Hasses axel och fråga damen:" Jaha, var det Hans Hemlin som tog den bilden?". Teknikuvecklingen har varit enorm men fortfarande är bildens betydelse lika viktig för de allra flesta av oss.
Den största glädjen i mitt jobb är faktiskt inte att trycka på avtryckaren. I stället uppskattar jag för varje år som går mer och mer alla de möten som uppstår med de människor som ska förevigas till nästa dags Gotlands Allehanda. Diskussioner och prat om livet kan betyda mer för mig än ett skarpt kort i tidningen. 2005 började för min del på Visby flygplats på nyårsnatten i skuggan av tsunamin, när familjen Edmarks från Vänge kom hem från Krabi. Starka ögonblick man aldrig glömmer. Att välja ett fåtal bilder till en årssammanställning är svårt. Men de bilder jag valt har alla varit en del av min vardag under 2005. En vardag som gjort var dag minnesvärd.
Gott Nytt År
önskar
